Amerikansk databas avslöjar ”vården” av transbarn
2024-10-10 14:00
Dagens datum 20 augusti: Denna dag år 1779 föddes Jacob Berzelius, Sveriges internationellt mest kända naturforskare och kemist.
Jöns Jacob Berzelius föddes den 20 augusti 1779. Han skulle bli känd som upptäckare av ett flertal grundämnen och som mannen som översatte kemin till atomteorins språk. För sina upptäckter räknas pionjären Berzelius som den svenska kemins fader, men också en av den moderna kemins grundare.
Berzelius föddes i sin mors föräldrahem i Väversunda i Östergötland. Efter att modern gick bort tidigt flyttade Berzelius till släktingar i Linköping. Han gick på Linköpings gymnasium men hade svårt att komma tillrätta i skolan. Berzelius var redan från tidigare år intresserad av naturorientering och vistelser där han likt en Linné samlade på djur och växter. Hans snäva intresse av naturstudier gav honom dåliga avgångsbetyg där han förklarades vara ”en yngling av tvetydigt hopp”.
Berzelius tvingades avbryta sina studier för att försörja sig men kom 1796, endast 17 år gammal, att studera vid Uppsala universitet till att bli läkare. Det var under denna tid han började intressera sig för kemi. En stor orsak var läraren Anders Gustaf Ekeberg, som några år senare skulle komma att upptäcka grundämnet tantal. Under en sommar jobbade Berzelius vid ett apotek i Vadstena och kom där att blåsa glas och göra barometrar och termometrar. Under sin studietid utförde Berzelius studier av brunnsvattnet vid Medevi brunn som lades fram som magisteravhandling. Förutom kemisk teori utförde Berzelius ett flertal experiment, även hemma på sin fritid. Ett av dessa experiment handlade om att undersöka galvanisk ström som medicinsk behandlingsmetod på sjukdomar.
Efter att ha gått ur skolan 1802 arbetade han under en tid som läkare innan kemisten och fysikern Wilhelm Hisinger, som såg Berzelius potential, försåg honom med ett laboratorium. Som laboratorieassistent fick Berzelius Anna Sundström som i och med alla experiment senare uppnådde så pass hög kunskap inom kemi att hon kommit att kallas Sveriges första kvinnliga kemist. År 1807 blev Berzelius professor i kemi och farmaci vid Kirugiska skolan (senare Karolinska institutet) och året därefter ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1808, i vilken han elva år senare skulle bli dess ständige sekreterare fram till sin död 1848.
Berzelius är mest känd för införandet av atomteorin i kemin. Likt en kemins Linné skapade Berzelius ett bokstavssystem där han gav latinska namn åt alla kända grundämnen såsom guld (Aurum), silver (Argentum) och oxygenium och bestämde att hans atomtecken skulle betecknas med det första eller två första bokstäverna (Au, Ag, O). Han angav också proportioner för när dessa grundämnen ingår i förening (exempelvis H2O). Utifrån John Daltons atomteori utarbetade Berzelius den första tabellen över atomvikter, som till stor del används än idag. Dessa mycket noggranna och exakta bestämningar av atomvikter anses av många kemister idag ha varit Berzelius viktigaste insatser för kemin.
Utöver detta upptäckte Berzelius flera grundämnen: kisel, selen, cerium och torium. Kisel är huvudkomponent i bland annat glas och keramik och används i metalllegeringar i tillverkning av bilar och i föreningar till betong och cement. Selen blev senare grunden för tillverkningen av fotoceller och cerium används i bland annat ugnsväggar, glasputsningsmedel och glödstrumpor. Torium, ett radioaktivt grundämne som kan användas som kärnbränsle i kärnkraftverk, skickades till Berzelius av en norsk mineralog, vars son hade hittat en svart mineral i Norge som han inte kunde identifiera. Berzelius namngav detta grundämne efter åskguden Tor.
Berzelius har fått en mängd gator, minnesstenar, statyer och en park uppkallad efter sig. I Paris finns också Rue Berzélius som vittnar om hans storhet internationellt. I hans namn finns i Sverige även Berzelii ek, som är naturminnesförklarad. Det sägs att när Jacob Berzelius gifte sig med Elisabet Johanna Poppius år 1835 så skedde giftermålet under just den eken.
Jacob Berzelius avled den 7 augusti 1848. Han anses vara Sveriges mest betydande vetenskapsman efter Carl von Linné och en av sin tids största auktoriteter inom kemin överhuvudtaget. Den svenska kemins fader lär även ha bidragit till att Sverige fortfarande är långt framme inom kemi med avancerad forskning och flera nobelpristagare.
Artikeln publicerades ursprungligen 2013-08-20.