YTTRANDEFRIHET. Deplatforming, ett nytt begrepp som innebär att med smutskastning och angiveri stoppa en person från att uttrycka sig offentligt, är det senaste vapnet i kampen mot yttrandefriheten.

De senaste åren har flera kända personer i USA blivit måltavlor för så kallad deplatforming – där de blivit av med uppdrag och anställningar på grund av uttalanden eller inlägg i offentligheten som inte gillats av etablissemangets självutnämnda censorer.

Komikern Kevin Hart tvingades till exempel lämna värdskapet för Oscargalan efter att nio år gamla homofobiska tweets uppdagats i sociala medier. Även regissören James Gunn, Rick & Morty-skaparen Dan Harmon och journalisten Sam Seder har fått sparken eller hamnat i rejält blåsväder för något de skrivit på Twitter, i vissa fall för många år sedan.

Under 2018 inträffade flera fall av fenomenet deplatforming även i Sverige. Journalisten Kajsa Ekis Ekman avbokades från en konferens efter press utifrån på arrangören. Orsaken var en debattartikel om transpersoners roll i den feministiska rörelsen som väckte stark kritik.

Senare under året uppmanade deckarförfattaren Camilla Läckberg sina drygt 200 000 följare att mejla Nobelstiftelsen och kräva att ledamoten i Svenska Akademien Horace Engdahl skulle tvingas att lämna sin stol.

Händelser som dessa har väckt intensiv debatt i såväl sociala som traditionella medier. Kritiker varnar för den oproportionerliga makt som självutnämnda moralpoliser kan skaffa sig genom att skapa hatstämning och digitala mobbar mot enskilda personer genom att till exempel utöva påtryckningar på deras arbetsgivare.

— Tendensen att gå på försörjningen är oroväckande, för då argumenterar man inte i sak utan försöker förgöra en annan människas levebröd. Det skapar en räddhågsen offentlighet och i praktiken en krympt yttrandefrihet, säger Karin Olsson, kulturchef på Expressen, till SVT Kulturnyheterna.

Vad som verkar sysselsätta de flesta debattörerna är var gränsen går mellan vad som är tillåtet och vad som ska vara förbjudet att yttra i det offentliga rummet. Och kanske ännu viktigare: vem som ska dra denna gräns. Det som är extremt för en person, behöver inte vara det för en annan.

Trenden med deplatforming riskerar att leda till självcensur och konformitet, menar kritikerna. Arbetsgivare blir rädda för att anställa kontroversiella eller frispråkiga personer. Hur påverkas samhällsdebatten och det öppna samtalet av vetskapen att man när som helst kan förlora sitt jobb och sin sociala status om man säger eller skriver något som någon tycker är olämpligt?

Nordiska regimkritiker har emellertid redan länge fått känna på vad deplatforming innebär i praktiken – att bli avstängda från Youtube, Google, sociala medier, banker, offentliga lokaler, arbetsplatser, fackföreningar är bara några exempel på begränsningar i den grundlagsskyddade yttrandefriheten för dem som anses som obekväma.

Källa:
Deplatforming-metoden väcker debatt: ”Det krymper yttrandefriheten”


  • Publicerad:
    2019-01-25 19:55