KULTUR. I den andra delen av resan genom Europas rika filmskatt berättar Daniel Olofsson här mer om barbarfilmer och ger oss tips på fem ”bra” och sevärda filmer.
George Eastman i Ironmaster.
Nordfronts kulturskribent Daniel Olofsson skriver i denna artikelserie om film. Syftet är att lyfta fram den fantastiska filmskatt som finns i Europa och visa att dagens filmindustri och propagandaapparat i Hollywood inte har så mycket att komma med egentligen. Förutom filmtips kommer vi att lära oss mer om bortglömda genrer, filmskapare och skådespelare. Resan kommer att gå bland A-, B- och till och med C-filmer och vi kommer att få läsa om okända guldklimpar, kalkonrullar och annat intressant längs vägen.
Under 80-talets glansdagar slog en film ner som en bomb och lämnade ingen oberörd. Jag pratar givetvis om Conan Barbaren och uppföljaren Conan Förgöraren med Arnold Schwarzenegger i huvudrollen som det svärdsvingande muskelpaketet Conan.
Arnold Schwarzenegger som Conan.
Men fenomenet med barbarer på film började givetvis inte med filmerna om Conan. Vi i Europa har faktiskt en väldigt lång historia med olika berättelser om hjältar som kämpar mot monster, krigar och ger sig ut på fantasifulla äventyr. De romerska, grekiska och nordiska mytologierna är fullspäckade med äventyr varav väldigt många har filmatiserats både en och två gånger.
För att bena ut begreppen en aning bör vi här fördjupa oss lite mer i den stora genre som just barbarfilmer eller sword & sorcery som det även kallas är sprungna ur, filmgenren peplum. Peplum betyder tunika på grekiska och anspelar på klädesplaggen som hjältarna ofta har på sig i dessa filmer. Fansen kom dock snabbt att börja kalla filmerna för sword & sandals vilket fått bättre fäste bland cineaster världen över.
Dessa filmer handlar ofta om historiska, bibliska eller mytologiska hjältar som Herkules, Samson, Goliat och Atilla men det finns också filmer om till exempel gladiatorer, vikingar och titaner.
Goliat and the barbarians, 1959. En populär peplumfilm.
Peplumfilmer var som populärast under 50- och 60-talet men allt började mycket tidigare än så. Redan under filmens födelse gjordes peplumfilmer. Till exempel The sack of Rome från 1905 och The fall of Troy från 1911 är tidiga peplumfilmer och filmen Cabirina från 1914 var den första filmen med en muskelknutte eller barbar som huvudperson.
Fram till 1965 gjordes ett stort antal filmer men filmproduktionerna tog i stort stopp då spaghettiwesternsfilmerna tog över och blev populära bland filmskaparna i Europa.
Detta höll i sig fram till 1982 då Conans framgångar sparkade liv i genren igen. Fast den här gången las mer fokus på fantasifulla världar likt den som författaren Robert E Howard skapade åt sin karaktär Conan i sina böcker. Karaktärer som Ator, Deathstalker, Herkules och Thor gavs flera egna filmer.
Denna nya våg av barbarkultur spillde också över till andra kulturuttryck. Hårdrocksband som Manowar och svenska Heavy Load såg dagens ljus. Serietidningar om barbarer trängdes i butikshyllorna. Det kom dataspel, leksaker och konstnärer som Boris Vallejo och Frank Frazetta blev kända. Det skrevs även böcker om barbarer på spektakulära och fantasifulla äventyr som aldrig förr.
Dataspelet Barbarian till Commodore 64.
Omkring 40 filmer av varierande kvalitet om svärdsvingande muskelknuttar med pälskalsonger och hockeyfrillor spelades in världen över under genrens glansdagar under åttiotalet, men det kommer fortfarande både en och annan film titt som tätt som spinner vidare på temat.
Här kan vi inflika en sidogenre för att ta lite extra nördpoäng, stenåldersfilmer. One million years BC, Quest for fire och Grottbjörnens folk är exempel på filmer som är sevärda för den intresserade. Även denna avstickare har väldigt gamla anor tillbaka till början av 1900-talet och det finns ett stort urval av både högt och lågt och en del filmer som flyter ihop med både barbar- och peplumfilmer.
Här kommer denna gångs filmtips. Jag vill påpeka att i de här filmerna låter man inte brist på pengar eller kunnande stå i vägen för ambitionen och skaparglädjen. Detta kan för vissa kännas som pannkaka och jag måste motvilligt medge att här nosar vi nog på det som kan kallas både B- och C-filmer. Men låt inte det stå i vägen för möjligheten att bli underhållen. Försök att glömma vad ni lärt er från Hollywoods glansiga och påkostade produktioner. Här följer fem europeiska barbarfilmer som alla borde se åtminstone en gång.
Gunan il guerriero, Gunan king of the barbarians. 1982. Italien.
Francesco Prosperi aka Frank Shannon började som regiassistent till Mario Bava och har gjort många kriminal- och barbarfilmer. I den här, hans första barbarfilm, försöker man åka rejält på Conantåget. I den tyskdubbade versionen använder man till och med musiken från Conanfilmen i trailern och själva logotypen för filmen påminner väldigt mycket om serietidningen Conans logotyp.
När man ser filmer av de lägre kvaliteterna hittar man ofta alster som försöker åka snålskjuts på populära storfilmer. Dessa kan ibland vara rena plagiat och även om de kan vara mindre lyckade än originalet, som den här, kan de ändå vara sevärda. Peruker, mindre begåvade skådespelare, överdrivet dramatisk musik och svärdsscener med undermålig koreografi kan bjuda på en högre grad av underhållning än Hollywood med alla miljoner som de brukar pumpa in i sina tomma produktioner.
Filmen börjar med att ett gäng onda skurkar utplånar en hel by. De mördar, bränner och dödar allt i sin väg men två bröder räddas av en stam av amazonkvinnor som uppfostrar och lär dem svärdets ädla konst. En av dessa bröder heter Gunan och han får snart smeknamnet den oövervinnlige och han ger sig ut på ett spännande äventyr i jakt på hämnd.
La guerra del ferro, Ironmaster. 1983. Italien/Frankrike.
En film av Umberto Lenzi, italiensk regissör känd för sina många giallo, äventyr- och skräckfilmer. Lenzi gjorde bland annat den första kannibalfilmen, Man from deep river, 1972, något som jag kommer att återkomma till i en annan artikel längre fram.
Under stenåldern bildar ett vulkanutbrott av en slump ett svärd av stål. En maktgirig stenålderman, spelad av den italienske stjärnskådisen, George Eastman, använder det nya supervapnet för att ta makten i området men han stöter snart på motstånd då en annan stenålderman har lärt sig att bygga pilbågar och snart är en hård och spännande kamp ett faktum.
Thor il conquistatore, Thor the conqueror. 1983. Italien.
Tonino Ricci, aka Anthony Richmond, B-filmernas B-filmsmästare med många kalkonrullar bakom sig gör här ett försök att surfa på den populära barbarvågen.
Thor, en legendarisk gud, uppfostras i hemlighet av gudinnan Teisha efter att hans föräldrar mördats av den onda Gnut. Att Thor delar namn med den nordiska guden får vi här anta enbart är en slump. När Thor vuxit upp ger han sig ut på jakt efter hämnd på sina föräldrars mördare. Under sina äventyr hittar han även en kvinna och lär sig stridskonstens alla hemligheter.
Ator invicible, Ator-stridsörnen. 1982. Italien.
Ännu en italiensk filmsregissör som gjorde barbarfilmer var Joe D’Amato. D’Amato samarbetade bland annat med Mario Bava, Bruno Mattei och Umberto Lenzi. D’Amato började sin karriär redan vid 14 års ålder och hann göra över 100 filmer under sin produktiva karriär. Han är mest känd för sina skräckfilmer, giallo och westernfilmer.
Totalt gjordes det fyra filmer om den muskulöse äventyraren Ator. I den första filmen blir Ators syster kidnappad av en ond trollkarl och Ator ger sig ut på en äventyrsfylld resa för att rädda henne. En rolig anekdot är att skådespelerskan som spelar systern, Sabrina Siani, är en populär barbarskådis. Hon är till exempel med i tre till av filmerna i den här listan, Ironmaster, Sword of the barbarians och Gunan bland annat.
Sangraal, la spada di fuoco. The sword of the barbarians. 1982. Italien.
Michele Massimo Tarantini, B-filmsregissör och mannen som sparkade igång den italienska gladporrvågen på 70-talet. Tarantini gjorde också ett tappert försök med en barbarfilm. Här gör man dock ett annat trick, istället för att åka snålskjuts på Conan försöker man här åka med på framgångarna från Atorfilmen.
Ators son, Sangraal, startar ett nytt liv efter hans folk och by nästintill blivit utplånat av en ond krigsherre men snart hinner ondskan ifatt honom och hans kvinna dödas. Här startar ett händelserikt äventyr med kannibaler, onda gudar, svärdslagsmål och ett fantasifullt armborst som skjuter tre pilar i stöten. Här får vi även storslagen musik och en hel del specialeffekter av varierande kvalitet.
Därmed avslutar vi resan för den här gången. Nästa anhalt kommer att bjuda på lite kalla kårar och annat som kan vara passande för denna månad som även kallas ”Spooktober”.
Hoppa till huvudinnehåll
