MÅNGKULTUREN Enligt årsrapporten från en avdelning vid landets tredje största myndighet dominerar utrikesfödda den avsiktliga brottsligheten inom assistansersättning, barnbidrag och föräldrapenning totalt – medan personer med utrikesfödda föräldrar dominerar de flesta typerna, om än i något lägre grad.

Nyhetsbyrån Verifiera fäster i en artikel uppmärksamhet på den årliga rapporten från Försäkringskassans avdelning Ledningsstöd och analys. Den nu publicerade senaste versionen täcker år 2023 och är en 56-sidig djupanalys med ambitionen att besvara två huvudfrågor: Vem begår bidragsbrott och varför? samt “Vilka är i detta sammanhang effekterna av kontroller?

I en parallell studie undersöker en annan avdelning inom Försäkringskassan attityder till bidragsbrott.

Den i rapporten från Ledningsstöd och analys flitigt använda termen bidragsbrottsling definieras enligt följande:

Individer som medvetet (eller grovt oaktsamt) lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden till Försäkringskassan och orsakar (eller riskerar att orsaka) felaktiga utbetalningar.

Utredaren menar sig påvisa att

  • det inte endast är ”ekonomiskt utsatta” som utnyttjar bidragssystemet på ett otillbörligt sätt.
  • sanktionsavgifter för felaktig vilseledande information har en högst begränsad inverkan, då de för många bara adderas till ett oöverstigligt skuldberg
  • ”systemlösningar” baserade på "heder och samvete-principen" till skillnad från sådana baserade på verifiering av underlaget – inte lever upp till sitt namn.

En grundläggande distinktion i rapporten rörande individer som på felaktig grund sökt och erhållit bidrag är den mellan den oavsiktliga gruppen respektive den avsiktliga. Personer tillhörande den förra gör många fel men ansöker också om små ersättningar, medan de i den avsiktliga gruppen ansöker om större belopp -och därmed får större felaktiga utbetalningar.

Två gruppers dominans

I rapporten delas förmånstagare / bidragstagare in i tre huvudkategorier, som ligger till grund för analysen av vilka som begår bidragsbrott:

  • Inrikesfödda
  • Personer med utrikesfödda föräldrar
  • Utrikesfödda.

Utrikesfödda är enligt rapporten kraftigt överrepresenterade i båda de ovan beskrivna avsiktsgrupperna.

Tabell: Förmåner och förmånstagare

Tre slutsatser

  • Utrikesfödda uppvisar ett tydligt mönster av dominans i avsiktsgruppen inom snart nog samtliga förmåner. Överrepresentationen är emellertid med god marginal störst inom assistansersättning, barnbidrag och föräldrapenning.
  • Avsiktliga bidragsbrottslingar som har utrikesfödda föräldrar, är överrepresenterade inom de flesta förmåner - så dock ej inom förmånerna barnbidrag, assistansersättning och sjukersättning, där det motsatta förhållandet råder.
  • Gruppen "utrikesfödda" kännetecknas av hög andel mottagare av arbetsmarknadsstöd. Den senare gruppen utmärker sig enligt utredaren - framgår ej av tabellen - genom särdeles många polisanmälningar rörande bidragsbrott.