FORSKNING Enligt en ny studie är genetik betydligt mer avgörande än familjemiljön under uppväxten i formandet av en människas egenskaper. Detta har forskare kommit fram till i flera studier efter att ha följt tvillingpar över hela världen i 100 år.

Det är Svenska Dagbladet (SvD) som skriver om de studier som gjorts de senaste 100 åren där man följt tvillingpar – inklusive sådana som separerats vid födseln – för att ta reda på om gener [arv] eller miljö är viktigast för en persons egenskaper.

”Är det bara generna som påverkar en egenskap, då kommer enäggs­tvillingar alltså att bli exakt lika – oavsett var de växer upp och vad de gör. Är däremot generna obetydliga och det i stället är miljöfaktorer – som föräldrarnas uppfostran, utbildning eller socio­ekonomiska status – som är avgörande för hur barnen blir, då borde tvåäggs­tvillingar som växer upp tillsammans bli lika lika varandra som enäggs­tvillingar blir. Men det blir de aldrig”, står det i artikeln.

Samtliga studier visar samma sak: Nämligen att uppväxtmiljön inte alls påverkar en person i samma utsträckning som genetiken, vilket liberaler hävdar. Det verkar som att miljön endast står för 5-10 procent av påverkan på saker som intelligens, motivation och framgångar hos ett barn, medan generna står för 30 – 50 procent.

— Om vi har en pappa som kan spela piano och familjemiljön hade varit viktig, då borde enäggs- och tvåäggstvillingar vara rätt lika i hur mycket de gillar att spela. Men så är det inte, enäggstvillingar är alltid mycket mer lika, säger Patrik Magnusson, chef för det svenska tvilling­registret och genetisk epidemiolog vid Karolinska Institutet, till SvD.