NATO • När Sveriges Natomedlemskap närmar sig med stormsteg går SVT ut och citerar Försvarsmaktens ord om vad som gäller vid ett ryskt angrepp. SVT och Försvarsmakten medger nu att Nato inte är någon garanti för militär hjälp vid en konflikt.

Redan i april 2022, när ett svenskt medlemskap i Nato plötsligt aktualiserades, publicerade Nordfront en artikel om Natos berömda artikel 5, som i den svenska Nato-debatten har beskrivits som en garant för att alla Nato-länder får militärt beskydd vid ett angrepp. I själva verket finns det inget som tvingar något Nato-land att bistå militärt om en allierad angrips.

I artikel 5 kan man läsa att Natoländer vid ett angrepp endast behöver vidta ”sådana åtgärder man bedömer nödvändiga, inklusive användandet av väpnat våld, för att återupprätta och bibehålla säkerheten i det nordatlantiska området”. På Natos hemsida kan man dessutom läsa att det var USA som insisterade på formuleringen eftersom man inte ville förbinda sig vid att behöva kriga i Europa.

Detta erkänner nu till och med SVT, som i en artikel citerar en ”delvis maskerad bilaga till ÖB:s militära råd till regeringen” som handlar om hur ”säkerhetsläget förändras vid ett förverkligat medlemskap” i Nato.

Där kan man bland annat läsa att risken för vissa typer av angrepp från Ryssland kommer att öka ifall Sverige ansluter till krigsalliansen. Försvarsmakten skriver att  ”risken ökar för att luftangrepp mot svenskt territorium sker med fjärrstridsvapen som kryssnings- och ballistiska robotar och obemannade farkoster”.

Även om detta skulle ses som ett angrepp på hela Nato innebär det inte att något Nato-land skulle komma till Sveriges räddning.

”Aktivering av Natos kollektiva försvar kräver politiska beslut och sannolikt även tid för omgruppering av styrkor till rätt operationsområde. Detta innebär att varje medlemsstat initialt förväntas kunna möta ett angrepp enskilt”, står det vidare i den citerade bilagan.