INSÄNDARE. Henrik Andersson vill i denna insändare uppmärksamma Benito Mussolini på dennes dödsdag.

29 juli 1883 i Dovia di Predappio i Italien föddes Benito Mussolini. Fadern var socialist och sonen påverkades av faderns läror. Som alla radikala människor i alla tider kom den unge Mussolini i konflikt med samhället och flydde ett tag till Schweiz. Under ungdomstiden läste Benito Mussolini mycket, en av författarna som inspirerade honom var Friedrich Nietzsche. Mussolini återvände dock till Italien och blev sedan efter att haft olika arbeten, bland annat som lärare, journalist. 1906 började han ge ut tidningen ”La Lotta di Classe”, eller ”Klasskampen” som det blir på svenska. Några år senare kom Mussolini i kontakt med Cesare Battisti som var från den italienska minoriteten som levde i dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Mussolini var socialist, men nu började han också bli nationalist även om man inte delade monarkins, överklassens och kyrkans syn på nationalism. När första världskriget utbröt 1914 var Italien neutralt. Men många italienare ansåg att landet borde sluta upp på ententens sida i kriget för att därmed återta områden med italiensk befolkning. Ovannämnde Cesare Battisti blev avrättad av österrikiska myndigheter kan tilläggas under kriget.

Mussolini var en av de som anslöt sig till tanken att landet borde gå i krig. Många andra socialister var emot och det kom nu till en brytning mellan Mussolinis anhängare och de mer röda socialisterna. Hösten 1914 bildade Mussolini en ny tidning, ”Il Popolo d’Italia” – ”Italiens folk”. Här propagerade Mussolini för att landet skulle gå med i kriget. Så skedde och Italien förklarade sin norra granne krig 1915.

Mussolini deltog själv som soldat i kriget mot Österrike-Ungern och stred i alperna. Han gav ut en bok som heter just ”Min krigsdagbok” där han skildrar ställningskriget i bergen. Mussolini sårades dock 1917 och var sedan aldrig mer vid fronten. Benito Mussolini hade fått korprals rang och det kan ju ses som ett sammanträffande att hans senare kollega Adolf Hitler i sin tur varit korpral i tyska armén. Italien vann kriget men förlorade freden. Många av de områden som man utlovats fick istället Jugoslavien. Även inom Italien växte missnöjet och många kommunister försökte göra revolution.

Det är nu som Benito Mussolini på allvar kommer in i historien, både den italienska och världshistorien. I mars 1919 bilades den första ”Fasci italiani di combattimento” som senare skulle bli fascistpartiet. Anhängarna tog som symbol svartskjortan, ursprungligen en symbol för elitsoldater men nu en politisk klädedräkt. (Garibaldi som enade Italien på 1860-talets anhängare hade röda skjortor kan tilläggas.) Mussolinis manskap blev allt fler och fler, italienare av olika klasser och bakgrunder slöt upp bakom den nya ideologin som hade nationen främst som slagord. Konflikten mellan röda socialister fortsatte men det allt mer inbördeskrigsliknande tillståndet som Italien befanns sig i vanns av svartskjortorna. Rörelsen ombildades och ett parti såg dagens ljus 1921, ”Partito Nazionale Fascista”. Hösten 1922 bestämde Mussolini och hans anhängare att de skulle ta makten. ”Marschen mot Rom” inleddes. 30 000 Mussolinianhängare tågade mot Rom och kungen såg sig tvungen att ge Mussolini regeringsmakten. Il duce, ledaren som fascisterna kallade Mussolini styrde nu Italien.

1922-1943 var Mussolini landet Italiens ledare. Den nya fascistiska staten omordnade Italien från ett land med stora motsättningar mellan höger och vänster. Man byggde nya städer, slöt föredrag med påven som ledde till att Vatikanstaten bildades, la grunden till filmfestivalen i Venedig, men kanske viktigare, man införde den korporativa staten som skulle förena arbetsgivare och arbetstagare. Den nya regeringen förde också en framgångsrik kampanj mot maffian. Efter kriget mot Abessinien 1936 utropade Mussolini det ”Nyromerska riket”. Libyen tillhörde redan Italien. 1939 på våren övertog Italien efter ett kort krig makten i Albanien. Mussolini stödde Franco under det spanska inbördeskriget. Under detta krig kom kontakterna med Hitlers Tyskland att växa. Adolf Hitler var sedan tidigare en stor beundrare av Benito Mussolini.

1940 förklarade Mussolini krig mot Frankrike och Storbritannien. Italien var med och stred i Nordafrika men också i kriget mot Sovjetunionen. När en av il duces söner, Bruno, dog skrev fadern en bok som på svenska heter ”Jag talar med Bruno”. Där beskriver Mussolini sin sorg över sonens död. När kriget närmade sig det italienska fastlandet utbröt en kupp mot Mussolini. Såväl kungen och många av Mussolinis medarbetare var med i sammansvärjningen. Även hans egen svärson var med bland förrädarna. Mussolini var en tid fängslad men fritogs på Hitlers order. Benito Mussolini blev nu åter ledare för Italiens folk, men han och hans regering kunde bara kontrollera norra delen av landet. Italien befann sig nu i ett inbördeskrig. Kommunister, kungahuset och maffian stred mot Mussolini och hans fascister.

I slutet av april försökte Mussolini att som i sin ungdom fly till Schweiz. Men det lyckades inte. Han tillfångatogs och sköts till döds den 28 april 1945. Mördarna skändade hans kropp men till slut begravdes kroppen i Predappio, staden som sett en av 1900-talets största personligheter födas.

/Henrik Andersson

• Publicerad:
  2016-04-28 22:45

Kategoriserat som:
• Historia
• Insändare
• Kultur & Kunskap
• Opinion
• Opinion & Motstånd
• Benito Mussolini
• Fascism