INSÄNDARE. Signaturen ”En som aldrig fick rösta på SD” skriver i denna insändare om hur han redan nu bestämt sig inför valet 2018 – och varför.

SD har nu för första gången på länge börjat tappa i opinionen. Insändarskribenten är en av de personer som tidigare hade tänkt lägga sin röst på partiet, men nu ångrat sig.

Insändare

Det här är en insändare. Åsikterna som framförs i insändaren behöver inte nödvändigtvis fullt ut delas av Nordfront eller Motståndsrörelsen.

Vill du som läsare av Nordfront tycka till om något i en insändare? Skicka då insändaren till redaktionen@nordfront.se

Först och främst: Jag har aldrig tidigare röstat på SD, jag är heller inte medlem i Nordiska motståndsrörelsen (än).

SD har sedan 2010 varit en symbol och ett hopp om förändring för många, liksom för mig. Efter att Moderaterna huggit sina väljare i ryggen och ingått den så kallade Decemberöverenskommelsen så var det nog många med mig som bet sig i underläppen, knöt näven i fickan och ihärdigt bestämde sig för att vänta tills nästa val då SD minsann skulle få bli största parti. Under dessa år har vi panikartat bevittnat hur samhället bit för bit fallit samman. Detta behöver jag inte utveckla mer då det har blivit en börda som vi alla burit runt på så länge.

Hursomhelst, det jag hade hoppats och längtat efter var en radikal förändring och en omdaning av samhället, SD spelade på dessa radikala strängar för några år sedan och gjorde det tillräckligt hårt för att jag skulle tro att de menade allvar.

När landet brinner så har vi inte tid med halvmesyrer och politiskt korrekthet.

Men SD har varit nästintill osynliga i debatten och sociala medier, det känns som om de letat ihärdigt efter någon att åka snålskjuts på. De verkar vara mer intresserade av att uttrycka sig diplomatiskt och korrekt än av att fånga upp den folkrörelse som skriker efter förändring.

Detta lämnar mig med en ökande misstro och besvikelse gentemot SD, jag vågar inte chansa och tro att de kommer utgöra någon som helst skillnad!

När hela huset brinner så räcker det inte att kasta några glas vatten i hallen.

Min röst kommer gå till Nordiska motståndsrörelsen, inte för att jag håller med om precis allt, utan för att de använder tillräckligt starka metoder för det som krävs för att rädda Sverige och svenskarna som folk. Det är ett stort steg att ta, men dagens förda politik ger mig inget val.

/En som aldrig fick rösta på SD

  • Publicerad:
    2017-11-22 21:30