USA • Under årets Rosh Hashanah-upprop beskrev presidenten sin största hjärtefråga, bland annat genom att redogöra för implementeringen av sitt handlingsprogram mot antisemitism från i våras.

Efter att man bara den senaste veckan från dussintals synagogor i USA uppgivit sig ha utsatts för utplacering av falska bomber, försäkrade president Joe Biden landets rabbiner inför helgen Rosh Hashanah att judisk säkerhet är den fråga som ligger honom allra varmast om hjärtat.

— Den här månaden, när ni går i en synagoga för högtidsdagarna, vet jag att ni är oroliga för säkerheten,” sa Biden till 1 200 rabbiner från alla större samfund, vilka anmält sitt intresse för att delta i ett traditionellt presidentsamtal torsdagskvällen före högtiden Rosh Hashanah, som inleds följande dag.

— Som er president vill jag göra klart för er och för alla era församlingar: Jag har er rygg. Jag är engagerad i det judiska folkets säkerhet.”

Ungefär 50 synagogor har under de senaste månaderna uppgivit sig ha varit föremål för falskt bombhot, vilket i samtliga fall föranlett en polisinsats. Det så kallade Rosh Hashanah-uppropet, en tradition som åtminstone går tillbaka till George W. Bush-administrationen, men som enligt många dessförinnan utspelade sig i hemlighet, organiseras av rabbinska paraplygrupper som representerar de ortodoxa, konservativa, reformerade och rekonstruktionistiska judiska samfunden.

För första gången vid denna sammankomst gav Biden och en topptjänsteman i Vita huset, Neera Tanden, direktör för Inrikespolitiska rådet, en lägesrapport om handlingsprogrammet Nationell strategi för att motverka antisemitism,, som presidenten presenterade i maj.

Aggressiv implementering av handlingsprogram

— Min administration har redan aggressivt börjat implementera detta program. Vi publicerade först säkerhetsguider för synagogor över hela landet. Vi lanserade sedan en nationell kampanj för att bekämpa antisemitism på högskolor och universitet. Vi har levererat utbildningar om religiösa arbetsplatser och så mycket mer.”

Tanden fyllde sedan i med detaljer. Byråer har, förklarade hon, en deadline i maj 2024 för slutförandet av sina tilldelade uppgifter, och över två dussin kontor har enligt direktören redan levererat.

Hon nämnde som exempel:

• I ett brev från Department of Housing and Urban Development till 200 federalt finansierade bostadsprogram uppmanas dessa att identifiera ”eventuell antisemitism i bostäder”.
• National Endowment for the Humanities ”uppmuntrar” nu verksamma och blivande forskare att inleda forskningsprojekt om antisemitism.
• Justitiedepartementet har utgivit resursguider för synagogor.
• Utbildningsdepartementet har brevledes påmint skolor och universitet om deras skyldighet att i enlighet med de år 1964 lagstadgade medborgerliga rättigheterna ta itu med diskrimineringsanspråk som utökar skyddet till judar. I brevet betonas särskilt presidenterna Obamas och Trumps engagemang i frågan.

Tanden betonade att det är omfattningen av oron för den växande antisemitismen på campus efter campus som tvingat berörda myndigheter att tackla denna fråga så pass aggressivt som man gjort och hon avfärdade anklagelser som framförts om att de nu vidtagna åtgärderna skulle rikta sig mer mot ”högerantisemitism” än ”vänsterantisemitism” med hänvisning till att båda dessa former av ondska orsakar lidande för judiska studenter på campus.