MÅNGKULTUREN. Rika kommuner vill bli av med det mångkulturella tiggeriet.

Anna Larsdotter Persson med sin käresta Inga-Lill. Foto: Facebook; samt Anita D’Orazio. Foto: Kalle Larsson, Flyktingbloggen (CC BY-SA 3.0)

Under måndagen beslutade Lidingö kommunfullmäktige att de kommer att införa ett lokalt tiggeriförbud.

Det är ett partiellt förbud och gäller inte hela Lidingö, utan bara tio utvalda platser.

Segern för tiggeriförbudsivrarna var knapp, 26 röster för och 25 röster emot.

Från åhörarläktaren i fullmäktigesalen kunde man efter rösträkningen höra utropet ”Skäms!”

Det var operasångerskan Anna Larsdotter Persson som på detta sätt uttryckte sina upprörda känslor.

— Jag känner förtvivlan. Jag hade kanske inte hoppats att någon från ja-sidan skulle ändra sig men jag hade hoppats att någon skulle lägga ner sin röst i alla fall, säger Larsdotter Persson till lokaltidningen Mitt i.

— Jag är rädd för den här utvecklingen. Det här är en populistisk politik som förs under förespegling att det är något helt annat eftersom de säger att det är för tiggarnas bästa. Jag köper det inte, fortsätter operasångerskan.

Mitt i pratar också med Lidingöbon Anita D’Orazio, hyllad företrädare för Stockholms Asylkommitté och lärare på SFI. D’Orazio startade den första vårdmottagningen för papperslösa och illegalt gömda flyktingar i Sverige, och arbetar i Vänsterpartiets Fristadsfonden vilken finansierar juridiskt stöd till ”flyktingar”.

D’Orazio är arg och skäms över det partiella tiggeriförbudet.

— Riv Wallenbergstatyn! Vi kan inte ha den längre! Jag är så ledsen. Jag har bott på Lidingö sedan 1963. Jag har aldrig skämts över Lidingö som jag gör nu, säger hon.

Men Lidingöbon Mari Lorentsson på Facebook kallar Mitt i:s reportage för fake news.

Tidningen Mitt i försöker med sin rubrik ”Ilska när Lidingö klubbade igenom tiggeriförbud” få det att se ut som att det var ett stort folkligt motstånd till att införa ett tiggeriförbud på Lidingö. Det var det inte. Det stod fem-sex batikhäxor utanför stadshuset i duggregnet med sina plakat. Fler än så var de inte. En av dem var i och för sig batikhäxornas urmoder – Anita Dorazio – vänstervriden SFI-lärare, massinvandringsaktivist och flerfaldigt prisad för sitt förakt för Sverige och svenskarna.

Vi andra skäms inte ett dugg. Varför ska vi skämmas över att slippa tvätta bort mänsklig avföring på barnens kläder när de varit på lekplatsen? Varför ska vi skämmas för att slippa bli förföljda och trakasserade när vi går och handlar mat? Varför ska vi skämmas för att vi minskar organiserad trafficking? Varför ska vi skämmas för att barnen nu kan sälja majblommor utan risk för att bli attackerade? Vi har ingen som helst anledning till att skämmas för att vi vill slippa klanbråk och den uppsjö av kriminalitet som tiggeriet bevisligen drar med sig. Nej, vi skäms inte ett jävla dugg…

Mitt i valde att inte intervjua några närvarande Lidingöbor som stöder tiggeriförbudet.

Moderaterna, Lidingöpartiet och Kristdemokraterna är de partier som ansvarar för att tiggeriförbudet blir verklighet. För första gången sökte Lidingömajoriteten stöd från Sverigedemokraterna i en omröstning.

Källor:
Lokalt tiggeriförbud införs på Lidingö
Ilska när Lidingö klubbade igenom tiggeriförbud: ”Skäms!”
Facebook/Mari Lorentsson


  • Publicerad:
    2019-10-01 17:35