NORGE. Den utrikespolitiske forskaren och kommentatorn Asle Toje skriver i ett debattinlägg att det inte råder något tvivel om att det äger rum en massinvandring till Europa – en massinvandring som inte är önskad av befolkningen.
Asle Toje är forskningsdirektör vid Nobelinstitutet och regelbunden krönikör i flera tidningar. I ett debattinlägg i Dagens Næringsliv förra veckan konstaterar han att det pågår en extrem invandring till vår världsdel. ”Storleken på invandringen till Europa saknar motstycke […] Asylinvandringen har ökat dramatiskt.”
Toje beskriver massinvandringen som ett särskilt europeiskt problem eftersom befolkningen i Europa endast utgör 7 procent av värdens befolkning och tar emot hela 80 procent av världens asylsökande.
Han skriver att antalet invandrare till Europa överstiger de europeiska ländernas förmåga och vilja att ta emot dem. Han riktar sökljuset mot EU vars ”asylinvandringssystem är bankrutt”.
Mot medborgarnas vilja
EU:s invandringspolitik är också odemokratisk eftersom EU går emot medborgarnas vilja. ”Invandringsskepsisen växer i Europa. Den skeptiska majoriteten har i liten grad fått sina synpunkter omsatta i färre invandrare. EU:s regler gör åtstramning svår.”
Valplakat från Schweiz.
Ett exempel är folkomröstningen i Schweiz tidigare i år. Europeiska kommissionen reagerade ”med fasa” när Schweiz genom en folkomröstning beslutade att begränsa den så kallade arbetskraftsinvandringen.
Schweiz ville lösa två problem. Ett är att människor från de nya EU-medlemsländerna flyttar till andra Schengenländer för att få socialbidrag istället för att arbeta. Det andra problemet är att de asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd i ett land, i praktiken har tillgång till alla länder.
Även om det i teorin endast handlar om ”turister” visar ”de fem till åtta miljoner invandrare som, enligt Financial Times, bor i de europeiska länderna illegalt” något annat. Med andra ord är det inte arbetskraft som det är fritt flöde på. EU försvarar å sin sida det fria flödet av ”arbetskraft” och vill inte att stater omförhandlar avtalen.
Myten om att vi behöver invandringen
Massinvandring är inte resultatet av ett behov av invandrare i mottagarländerna. Det drivs fram genom förhållandena i invandrarnas ursprungsländer, skriver Toje. Invandringstrycket mot Europa är i princip obegränsat: 40 procent av befolkningen i fattiga länder säger att de skulle ha emigrerat om de kunde. ”Därför har invandring ökat trots att Europa är i ekonomisk kris.”
”Asylinvandring beskrivs ofta som någonting oundvikligt. Det är det naturligtvis inte. Den är vald”, skriver Toje.
Ström av illegala invandrare till Norden
EU:s asylpolitik innebär en relativt restriktiv asylpraxis i de länder som invandrarna först anländer till, vilket leder till ett inflöde av illegala invandrare norrut.
EU:s gemensamma asylpolitik dikterar att asyl ska sökas i det land som den sökande först kommer till. Dessa länder har genomgående sträng asylpraxis. Resultatet blir en stor ökning av den illegala invandringen. Ett utarbetat nätverk av smugglingsvägar slussar asylsökande mot Norden, där praxisen blir successivt snällare.
Norge och Sverige har några av dem mest generösa asylsystemen. Toje skriver att Norge förhåller sig passiv i ”Europas skakande migrationshantering”, ”trots att vi är bland dem som tar emot flest asylsökare” och trots att ”länderna i Norden tar emot fler invandrare än vad medborgarna är villiga att acceptera”.
Ursprungligen publicerad på Nordfront.net.
Källa:
Hauk og Due
Hoppa till huvudinnehåll
