INRIKES. Enligt en ny utredning som letts av riksåklagaren har yrkesgrupper som poliser, sjukvårdspersonal och journalister blivit allt mer utsatta i samhället. För att få bukt på problemet föreslår man nu bland annat att göra ”blåljussabotage” till ett särskilt brott, med livstids fängelse som maxstraff.

Foto: diegoparra (CC Public Domain).

Nyligen presenterade riksåklagare Anders Perklev den så kallade Blåljusutredningen, som i stort sätt bygger på ”rapporter från myndigheter, berättelser från personal och redogörelser från fackliga organisationer” snarare än statistik. I den konstateras bland annat att flertalet yrkesgrupper har stora problem med att de utsätts för våld och hot. Förutom så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal, gäller det även personal inom akutsjukvården, hemtjänstpersonal, socialtjänstpersonal, butiksbiträden, brevbärare och journalister.

— Det som har kommit fram speglar en generell utveckling i samhället där man har allt mindre respekt för de som sitt yrke ska upprätthålla ordning eller genomföra andra uppgifter. Många har svårt att acceptera ett nej och det gäller även andra personer än gängmedlemmar som tycker att man inte får sina egna behov tillfredsställda, säger riksåklagare Anders Perklev till Dagens Juridik.

Problemen för blåljuspersonalen rör främst så kallade socialt utsatta områden, med andra ord mångkulturella förorter, där polis, brandkår och ambulanspersonal på regelbunden basis utsätts från alltifrån stenkastning till fyrverkeripjäser och handgranater. Särskilt problematiskt är det, enligt utredningen, eftersom brandkår och ambulanser ständigt måste invänta poliseskort för att utföra sitt arbete i dessa områden.

— Polis och räddningstjänst har en särställning eftersom man inte kan vänta med att utföra sina uppdrag, konstaterar Anders Perklev.

Livstids fängelse för ”blåljussabotage”
För att råda bot på problemen föreslår nu Blåljusutredningen, med riksåklagaren i spetsen, att så kallat blåljussabotage blir ett nytt brott. Det handlar om angrepp med våld eller hot, alternativt skadegörelse av egendom eller att man på annat sätt hindrar uppdraget för berörda yrkesgrupper. Enligt Perklev liknar det sabotage och motiverar därmed en sträng straffskala, alltifrån max fyra års fängelse vid brott av normalgraden och 18 år eller livstids fängelse vid grovt brott.

Idag kan man i Sverige få livstidsstraff för exempelvis mord, människorov, mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse. Men även för mer ovanliga brott såsom uppror, högförräderi, grovt myteri och grov olovlig kärnsprängning.

Vidare föreslås straffskärpning för våld mot tjänsteman: Minimistraffet anser man bör höjas från sex månaders fängelse till ett år och maxstraffet från fyra till sex års fängelse.

Även andra yrkesgrupper ska få ökat skydd i brottsbalken, enligt förslag från Blåljusutredningen.

— Ingen ska tvingas utstå angrepp på olika sätt och detta gäller även hemstjänst, brevbärare, butikspersonal och journalister. Därför föreslår vi en generell bestämmelse, förklarar riksåklagare Anders Perklev.

Dessutom vill man utöka möjligheterna till kroppsvisitation av personer som ska förhöras av polis samt göra det enklare för poliser att få ersättning vid ”allvarliga kränkningar”.


  • Publicerad:
    2018-01-19 22:40