MEDICINSK ETIK • Vad innebär det för vårdens kvalitet inom ett medicinskt eller kirurgiskt område att vårdutövare ges rätt att vägra behandling med hänvisning till egen etik och moral?

Med samvetsfrihet avses friheten för någon eller några att låta sin (religiösa eller moraliska) övertygelse med oinskränkt makt bestämma ens yttranden, handlingar samt eventuella självvalda underlåtelse att handla eller uttala sig. Frihetstypen räknas som en så kallad mänsklig rättighet, på nivå med religionsfrihet och åsikts- & tankefrihet.

Bland yrkesgrupper har samvetsfrihet åberopats särskilt frekvent i fall där läkare eller sjuksköterskor varit inblandade, och då tagit ställning i fall med bäring på abort, aktiv dödshjälp eller vårdgivarens behandling av patient av det motsatta könet.

SVT Nyheter Skåne rapporterar om en vegansk läkarstudent som prompt vägrar dissekera lamm, och därvid hänvisar till sin övertygelse. Fallet är inte ovanligt, men har fått stor uppmärksamhet.

Personal på en rad läkarutbildningar berättar om studenter, som åberopar samvetsfrihet i sin vägran att fullfölja något moment av utbildningen. Abort är här den mest förekommande ratade typen av behandling, men på listan över de vanligast förekommande behandlingsformerna i sammanhanget återfinns även:

  • förskrivning av preventivmedel.
  • IVF-behandlingar inkluderande kassering av embryon.
  • dissektion av djur.
  • undersökning av en person tillhörande det motsatta könet (eller något av hundratals påhittade sådana).

Risken för förhastade slutsatser rörande olika länders lagstiftning

Inte i ett enda land i världen kan en läkare beordras att tvärtemot sitt samvete medverka till lagfäst frivillig dödshjälp. Detta helt oavsett det faktum att allt fler länder (och delstater) nu har lagfäst »rätt till dödshjälp«. Dessa lagar innebär nämligen rätt för – till skillnad från krav på – en läkare att förskriva eller tilldela läkemedel som medför att en obotligt sjuk patient på egen begäran, och enlighet med strikta kriterier, slipper en tortyrliknande död i fall där den palliativa vården inte kan bistå.

Medan svensk lag ger gravida kvinnor rätt till ej villkorad abort finns inte i något land i världen en lagstiftning som ger patienter rätt till ej villkorad dödshjälp.

Men företeelserna och begreppen dödshjälp och abort är av sinsemellan olika natur. Om vi i Sverige får en lagstiftning om dödshjälp i linje med till exempel Oregonmodellen, kan vi svårligen bortse från den samvetsklausul som verkar i andra länder. Cirka 30 procent av läkarna i Oregon är motståndare till dödshjälp, men dödshjälp erbjuds ändå enligt vissa ytterst tydligt angivna kriterier.

I Kanada jämförde 2011 en ALS-patient i en klagan till hälso- och sjukvårdsmyndigheter förbudet mot dödshjälp med den i landet grundlagsfästa rätten till ”liv, frihet och säkerhet”. I en enhällig dom i februari 2015 fastslog till slut Kanadas högsta domstol att eutanasi (aktiv dödshjälp) ska tillåtas enligt en ny lag, där mycket höga krav på åtgärdsutfärdarens ”beslutskompetens” ställs.