KRIG En forskare vid forskningsinstitutet Sipri och ordföranden för Svenska freds- och skiljedomsföreningen konstaterar från olika håll en internationell utveckling med upprustning och krigshets.

En konsekvens av Ukrainakonflikten är en västlig försvarsindustri som går för högtryck, en utveckling kopplad till fenomenen upprustning och krigshets, vilka tycks spridas globalt. Forskningsinstitutet Sipris data visar på historiskt skyhöga siffror för de sammanlagda militära utgifterna hos världens länder. För år 2021 beräknades otroliga 2000 miljarder dollar. Och ekonomer räknar med den siffran mycket snart är överträffad.

— I hela Europa förväntar vi oss betydande ökningar av militärutgifterna i år och kommande år, varnar Nan Tian, som forskar på militära utgifter vid Sipri, till SVT:s Agenda.

Förutom kriget Ukrainakonflikten anses förkrigsliknande konflikter i västra Stillahavsområdet och Södra Asien vara ledande i att dra den internationella utvecklingen i en krigisk riktning. Tyskland och Japan tjänar som exempel på länder som haft, eller i just dessa två fall snarare, tvingats ha, låga försvarsanslag. Så är inte längre fallet. Tyskland utökade förra året sin militära kassa med 100 miljarder euro och i Japan fördubblade man ”försvarsanslagen”. Nan Tian påminner om ett historiskt belagt samband:

— Större upprustning innebär en ökad risk för mer intensiva konflikter, säger han.

En artikel i Göteborgs-Posten belyser samma internationella utveckling som här beskrivits, fast från ett annat håll. Svenska freds- och skiljedomsföreningens ordförande Kerstin Bergeå berättar där i en långintervju bland annat om den fullkomligt sanslösa krigshetsen på årets upplaga av konferensen Folk och Försvar, samt om marginaliseringen av hennes egen fredsverkande förening, vars analyser av utvecklingen i olika delar av världen inte längre väcker mediers intresse.