RASVETENSKAP • En studie från Stockholms universitet visade att svenska barns- och utomeuropeiska barns födelsevikt skiljer sig avsevärt.

Forskare från Stockholms universitet har undersökt skillnader på födelsevikt hos barn i grupperna ”barn med svensk bakgrund” och barn med ”utomeuropeisk bakgrund”, födda i Sverige.

Studien visade att födelsevikten hos barnen skiljde sig åt avsevärt och att skillnaderna mellan folkgrupperna blev större ju fler generationer som gick.

Utomeuropeiska barn hade ofta lägre födelsevikt än svenska barn och risken för att barnet fick en för låg födelsevikt (under 2500 gram) var högre hos utomeuropéerna.

Efter tre generationer låg födelsevikten hos utomeuropéer på cirka 147 gram under de svenska barnen.

Forskarna kunde dock inte hitta samma skillnader när de jämförde svenskar och andra utländska grupper, det vill säga andra européer.

Skillnader kvarstår trots justeringar

— Resultaten är förvånande med tanke på den svenska kontexten där alla medborgare har tillgång till universell hälsovård och utbildning och särskilt med tanke på att de här människorna ofta flytt från länder i konflikt. De har ju generellt fått det bättre i Sverige när det gäller säkerhet och kanske ekonomiska resurser, säger Sol Juárez, universitetslektor och docent på Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Forskarna tog även andra faktorer i beaktning. De justerade resultaten med tanke på mammans BMI, längd, graviditetens längd, ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten, utbildning och inkomster. Trots detta kvarstod skillnader på cirka 80 gram mellan barngrupperna.

Skyller på svenskarna

Med utgångspunkten att det inte finns några biologiska skillnader mellan folkgrupperna så kunde inte forskarna hitta någon konkret förklaring på varför vikten skiljer sig åt.

Juárez tror att det kan vara svenskarnas fel att utomeuropéer ofta har för låg födelsevikt.

— Den andra generationens invandrare är födda och uppväxta i Sverige, och har fått barn i Sverige. Tidigare studier visar att diskriminering kan påverka människors hälsa negativt, vilket skulle kunna vara en förklaring. Även upplevelsen av att ses som ”en annan” i samhället, och hur det påverkar ens hälsa, säger hon och fortsätter:

— Om vi ser att tredje generationens invandrare från icke-västliga länder får dåliga skolresultat, måste vi också tänka på att vi föds ojämlika. Och eftersom det bara gäller den här gruppen, där majoriteten kan ses som icke-vita, så kan vi tala om en rasojämlikhet. Om vi ignorerar dessa tecken nu kommer detta bli ett problem i framtiden.