INSÄNDARE. Fredrik Johansson bemöter här Peter Wolodarskis senaste krigshets.

Peter Wolodarskis ledare den 31 augusti 2014 är så full av lögner och ogrundade anklagelser att man blir alldeles yr i huvudet när man läser det. Han tycker att landsförrädarna och tillika Bilderberg-medlemmarna Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén ska lägga sina (mikroskopiska) ideologiska skillnader åt sidan och ägna sin gemensamma koncentration åt att skapa krig med Ryssland.

Han skriver vidare att ord har betydelse och att avhumanisering av motståndaren gör det brutala möjligt. Vad är det då Wolodarski gör med Vladimir Putin? Jag skulle säga att Wolodarski, tillsammans med majoriteten av västvärldens press gör allt vad de kan för att avhumanisera Putin.

Wolodarski framställer Putins jämförelse av Kiev-juntans operationer, där de omringar städer och använder artilleri för att bomba städernas invånare, med ”nazisternas” omringande av Leningrad med efterföljande bombardemang av staden, som om jämförelsen vore ondskefull.

Möjligen kan man hålla med om att jämförelsen haltar då det under Andra världskriget handlade om militära operationer mellan två nationer, medan det i Ukrainas fall är regimen som bombar sina egna invånare.

Jämförelsen är med andra ord orättvis mot ”nazisterna”, men det är nog inte den orättvisan som upprör Wolodarski. Sedan drar Wolodarski till med en lögn så man undrar om han sitter och rodnar när han skriver:

Att Ukraina försvarar sitt eget territorium mot en rysk invasion väljer alltså Putin att jämföra med Hitlers illdåd inne i Ryssland.

Han fortsätter:

Så talar en person vars språk är mari­nerat i så många lögner, att han själv börjar tro att orden är sanna.

Vilka lögner syftar Wolodarski på? Det är ju mycket bekvämt att komma med svepande odefinierade anklagelser eftersom det då blir omöjligt att använda fakta för att bevisa motsatsen. Upprepade uppgifter från Kiev-juntan, och västmedia, om rysk invasion har alla gånger avslöjats som lögner.

Vidare skriver Wolodarski:

Den angripne förvandlas till angripare, militära attacker beskrivs som humanitära operationer, breda politiska lösningar kallas för fascism.

Menar han alltså här att de pro-ryska rebellerna som sedan generationer levt i östra Ukraina står i utkanten av Kiev och beskjuter Kiev med sitt artilleri? Kanske menar han att bilderna av misstänkt vit fosfor över Luhansk egentligen har fällts av rebellernas, eller varför inte Rysslands, flygvapen över Kiev? Är det lastbilskonvojen som levererat mat och filtar till Luhansk som Wolodarski menar är en militär attack från Putins sida?

Ukraina har inte sökt någon konfrontation med Ryssland. Det är Putin som framkallat lidande och död genom annekteringen av Krim och söndringspolitiken i sydöstra Ukraina.

Den folkomröstning som genomfördes var helt enligt FN:s stadgar och gav ett entydigt resultat: att ryssarna på Krim ville återförenas med moderlandet. Inte ett skott avlossades och inte en människa miste livet i den processen. Den militärkupp som genomfördes i Kiev har dock resulterat i dödsoffer som numer kan räknas i tusental.

Kievs ”valresultat” inskärps med allehanda högteknologiska vapen, medan det är kolugnt på Krim. Det kommer nog så förbli så länge inte Kiev-juntan får hybris av allt ”moraliskt” stöd de får, från våra västliga korrupta landsförrädare, så att Kiev-juntan får för sig att attackera denna del av Ryssland.

Utan stöd och avancerade vapen från Moskva hade Malaysia Airlines flight MH17 aldrig störtat.

Utredningen om vad som hände MH17 är långt ifrån klar, detta hindrar dock inte Wolodarski att använda tragedin i sin krigshets. Det är inte troligt att rebellerna sköt ned planet, i alla fall inte med flit. Mer troligt är att Kiev-juntan sköt ned planet för att skylla det på rebellerna och därmed ge EU/USA en anledning att mer aktivt stödja Kiev-juntan.

Historien är fullkomligt proppfull med liknande händelser när det gäller krig som makteliten vill ha igång. Vad som verkligen hände MH17 är det få som vet och Wolodarski är inte en av dem.

Utan den ryska arméns massiva mobilisering längs gränsen hade freden kunnat få en chans.

Det är alltså Rysslands inaktiva soldater på ryskt territorium som är ansvariga för att Kiev-juntan artilleri-beskjuter och flygbombar städer i östra Ukraina. Med samma logik är det kanske bäst att Sverige lägger ned sitt försvar så att vi inte blir skyldiga om Polen skulle börja bomba invånarna i Gdansk?

Utan Kremls systematiska destabiliseringspolitik hade regeringen i Kiev inte behövt fundera på hur den ska undvika ett fullskaligt krig.

Hur har Kreml destabiliserat Ukraina? USA har enligt judinnan Victoria Nuland (tidigare Nudelmann) investerat 5 miljarder dollar i att bringa demokrati till Ukraina. Med tanke på att det var en demokrati redan innan Nuland investerade sina dollar får man väl anta att just den tidigare demokratin inte passade USA, utan att krigsmakten istället ville införa en demokrati som flygbombar kvinnor och barn. Är det en sådan demokrati som Nuland föredrar?

Återigen lyser fakta med sin frånvaro i Wolodarskis anklagelser. Som tips är ett fiffigt sätt att undvika inbördeskrig att inte ta makten i ett land genom en statskupp, utan låta landets befintliga demokrati ha sin gång, om nu Kiev-juntan verkligen funderar på hur de ska undvika krig, något som jag tvivlar på.

Vad betyder det att Putin jämför Ukraina med Nazityskland? En mörkare och mer sårande liknelse hade varit svår för den ryske presidenten att välja. Ukraina är en del av vad Yale­historikern Timothy Snyder beskrivit som ”den blodiga jorden” i sitt standardverk med samma namn, skådeplatsen för 1900-talets två skräckvälden: Stalins Sovjet och Hitlers Tyskland. Det är områden där miljontals människor mördades av politiska skäl.

Som detalj kan nämnas att ukrainarna under andra världskriget hälsade tyskarna som befriare och många av dem tog värvning i tyska armén för att kämpa mot det Bolsjevistiska skräckväldet.

Vad Wolodarski också glömmer att nämna är att det var en jude, Lazarov Kaganovic, som administrerade folkmordet Holodomor, där mellan 5 och 10 miljoner ukrainare svältmördades 1932 – 33. Att det nu är övervägande judar i den administration som flygbombar civila får man säga är något av ett ödets ironi.

Wolodarski menar att jämförelsen med ”Nazityskland” skulle vara så oerhört sårande och grym mot Kiev-juntan. Men om jag fick välja mellan att av Putin bli jämförd med ”Nazityskland”, eller att av juden Petro Porosjenko bombas med vit fosfor, skulle jag nog välja jämförelsen med ”Nazityskland”, och det tror jag även Wolodarski skulle göra, sin härkomst till trots.

Det betyder något att Putin jämför dagens Ukraina med Tredje riket, om man tror att ord har betydelse. Det betyder något vad som sägs från och omkring den ryske presidenten, om man vill förstå varför regeringen i Kiev vädjar till omvärlden om politiskt och militärt stöd för att stoppa våldet.

Här erkänner alltså Wolodarski att Putins grymhet består i att han säger elaka saker. För detta tycker han att Kiev-juntan ska få mer vapen så att de kan döda fler pro-ryssar i östra Ukraina. Man kanske ska akta sig för att säga elaka saker om Wolodarski med den logiken.

Två tidigare amerikanska utrikes­ministrar, Madeleine Albright och Condoleezza Rice, uttryckte saken så här när de för ett par veckor sedan deltog i ett samtal om Ryssland på Aspeninstitutets årliga möte: Vi måste kalkylera med risken att 10 procent av Putin är galen. Och vi kan inte utesluta att de 10 procenten faktiskt aktiveras.

Att Wolodarski använder två utrikesministrar som är ansvariga för var sitt Irakkrig som båda startades baserat på lögner och där Allbright, på TV, erkänt att hon tycker 500 000 irakiska barn är ett rimligt pris för att uppnå USA:s mål i Irak, får man väl säga är ett tecken på att Wolodarskis ståndpunkt har en underbyggnad tunnare än ett A4 ark. Att citera dessa två konfirmerade galningar som bevis på Putins galenskap blir lätt skrattretande, om inte Tredje världskriget ligger som Svarte Petter i leken.

Den inrikespolitiska kampen får ursäkta, men detta borde inte vara en splittrande fråga mellan partier som historiskt tagit ansvar för svensk försvars- och säkerhetspolitik.

När det gäller krig ska olika åsikter alltså inte luftas enligt Wolodarski. Jag gissar att det är Wolodarskis krigshetsande åsikt som han tycker landsförrädarna och tillika Bilderberg-medlemmarna Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén borde enas kring.

Själv tycker jag krig är en dålig idé, och att varje argument mot krig i alla lägen noga ska övervägas. Är 100 procent av en befolkning överens om att krig bör startas i ett land långt borta… ja då tycker jag man ska fundera på om inte masspsykos och hjärntvätt är en faktor i situationen.

Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven borde gemensamt stå upp för Ukrainas territoriella integritet och rätt till självbestämmande.

Gäller detta oavsett om självbestämmandet innebär att regimen fosforbombar civila? En regim som bombar sina egna är tydligen bra i vissa fall som Ukraina, men dåligt i andra som i Syrien (även om vi som läser annat än bara Dagens Nyheter vet att DN:s bild av Bashar al-Assad som bombar sina egna är bara ytterligare en av alla lögner som trängs i DN).

En sista önskan om den svenska valrörelsen är därför att partiledarna vågar kalla det som sker i Ukraina vid vad det numera är: ett krig.

… utfört av en illegitim regim mot en civilbefolkning som bara vill lämnas ifred och inte utnyttjas av alla oligarker med dubbelt medborgarskap som nu tagit makten i Kiev, skulle man kunna tillägga.

Att processen i Ukraina är samma som USA använt mot ett 50-tal andra länder väljer givetvis Wolodarski att bortse ifrån, men den som vill ha en lite djupare förståelse för Ukraina-konflikten än Wolodarskis något ytliga ”Putin är dum och måste bombas” rekommenderar jag denna film:

Om inte rebellerna lyckas stoppa Kiev-juntans galenskaper kommer Ukraina att slitas sönder och oligarkerna ta över. IMF, ECB, FED med flera kommer att grandiost låna ut enorma summor pengar de skapat ur intet vilket genererar ränta som framtida generationer av ukrainare kommer att förväntas betala. Ukrainas ekonomi kommer att kollapsa.

IMF kommer då kräva privatiseringar och åtstramningar för att klara det prekära ekonomiska läget. Till slut kommer alla naturtillgångar och industrier av värde att köpas upp för en spottstyver av internationella finanshajar, likt de som nu sätter Argentina i konkurs. Ukrainska folket kommer sitta med enorma skulder, inga tillgångar, och vara slavar i sitt eget land på samma sätt som serberna nu är i sitt.

Allt planerat av den internationella eliten med bland annat George Soros i spetsen. Wolodarski gör sitt bästa för att dra sitt strå till stacken i denna plan.

Situationen i Ukraina är kusligt lik situationen i Polen inför andra världskriget. Putin måste sitta på händerna och som åskådare observera hur den judiskt dominerade regimen i Kiev mördar etniska ryssar i ett område som bara decennier tidigare varit en del av Ryssland.

Hitler förde förhandlingar med den polska regimen om polska områden som bara decennier tidigare varit en del av Tyskland. Tyskarna i dessa områden utsattes för förföljelse och massmord. Polen stöttades av England och Frankrike i dessa förhandlingar så att Polen inte behövde vika en tum i sin ståndpunkt mot Tyskland.

Till slut invaderade Tyskland för att få slut på de pågående förföljelserna av tyskarna i området. Resultat: 60 miljoner döda, och ett totalförstört Tyskland, precis som frimuraren och krigsförbrytaren Winston Churchill önskade och uttryckte i tal innan krigsutbrottet.

I detta fall kommer kriget inte begränsas till Ryssland. Man undrar vad Wolodarski vill uppnå med sin ledare.

Vi får hoppas att historien inte upprepar sig, men det ser onekligen ganska dystert ut. Speciellt med tanke på att Putin, likt Saddam Hussein, Muammar Gadaffi, och Bashar al-Assad, fått epitetet ”Den Nye Hitler”. Det brukar vara ett ganska säkert tecken på att ”demokratiska” bomber snart kommer att börja falla.

/Fredrik Johansson

  • Publicerad:
    2014-09-03 15:20