EU. Att det överstatliga projektet begränsar vårt självbestämmande är nog välkänt, men har du koll på i vilken enorm utsträckning så sker? Om det och annat kan du läsa i denna artikel saxad från kampanjsidan Frittnorden.nu.

För oss nordbor leder EU:s begränsande av vår självbestämmanderätt till:

• Att vi inte får stifta lagar som går emot EU:s.
• Att Sverige inte får lagstifta alls, exempelvis gällande handels- och konkurrensfrågor.
• Att vi förmodligen tvingas byta valuta och ge upp våra svenska kronor till förmån för Euron.
• Vi har svårt att gå ur EU. Överlag kan det bli problematiskt om vi vill börja gå emot.
• Mindre inflytande över beslutsprocessen.

I Europeiska unionens råd – möts ministrar från EU-länderna för att diskutera, ändra och anta lagar och samordna politiken. Det innebär att Sverige måste följa besluten även om Sverige röstat emot beslutet i ministerrådet. Rådet kan även ge Sverige direktiv som snarast skall implementeras i svensk lagstiftning. Om så inte sker kan det innebära dryga böter för Sverige.

Sverige måste anpassa sin lagstiftning till EU-rätten och inte ha lagar som strider mot EU:s regler. Men ibland händer det att en svensk lag och en EU-lag står emot varandra. Då är det EU-lagen som gäller, vilket kallas för att EU-rätten har företräde. I klarspråk har vi förlorat rätten att besluta om vårt eget land.

EU har en gemensam yttre handelspolitik. Tull på olika varor mot länder utanför EU sätts till exempel enhetligt inom hela EU. Avtal eller beslut som strider mot EU:s konkurrensregler är ogiltiga. Om företag bryter mot reglerna kan kommissionen besluta om böter samt om ålägganden vid vite att upphöra med ett visst beteende. Såväl handelspolitik som konkurrenslagstiftning är alltså helt i händerna på EU och inget Sverige får styra själva.

EU har strävat efter att skriva handelsavtal med såväl USA som Kanada. Då Trumpadministrationen skrotade handelsavtalet TTIP har man istället nästan fullbordat CETA-avtalet som är mycket likt TTIP-avtalet i sin utformning. Dessa globala avtal försvagar rättssäkerheten. Om ett stort företag anser att deras investering i t.ex. Sverige inte blev bra, eftersom vi har låt oss säga infört ännu bättre djurskydd med dyrare kött som följd, kan de stämma den svenska regeringen. Tvisten avgörs inom Världsbankens tvistlösningsorgan ICSID (International Centre for Settlement of Investment Disputes). Där kan alltså Världsbankens globalister avgöra frågan. Tror ni Världsbanken bryr sig i att våra djur ska må bra eller fokuserar de på pengar och vinst? Denna rätt till förfarande ingår i CETA-avtalet som snart kommer att vara en realitet för alla EU-länder.

Sverige har i grundlagen (Regeringsformen) infört att vi är medlemmar av EU:

10§ Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag (2010:1408).

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Detta innebär i klarspråk att Sverige inte kan lämna EU utan att ändra grundlagen. Att våra politiker, Vänsterpartiet inkluderat, tog ett sådant här globalistiskt beslut är ett bevis för att de agerar som förrädare.

Många tror att folkvalda EU-parlamentariker styr EU, så är inte fallet. Den icke folkvalda Kommissionen är en institution med betydligt mer makt. Många medlemsländer inom EU har folkomröstat kring hur mycket makt man skall överlämna till unionen i olika detaljfrågor kring valuta och försvar m.m. Om resultatet går emot EU:s strävanden mot en enad federation så ser man till att folkomröstningen upprepas och får en förväntad utgång. Ett bra exempel är Lissabonfördraget. Under sommaren 2005 ville EU att man skulle få medlemsländerna att acceptera en gemensam konstitution (grundlag). I Frankrike och Nederländerna röstade folket emot att acceptera förändringarna. EU kom då med ett nytt förslag som går under namnet Lissabonfördraget. Alla länder, utom Irland, valde att ratificera fördraget utan folkomröstningar. Irlands konstitution krävde dock att förslaget skulle föregås av en folkomröstning. Första folkomröstningen (den 12 juni 2008) slutade med 53,40 procent emot och 46,60 procent för. Nederlaget kunde EU inte acceptera och man lade nu stora resurser på ”informationskampanjer” på Irland. En ny folkomröstning hölls därför drygt ett år senare och då hade folkopinionen, av en händelse, svängt. Därmed trädde Lissabonfördraget i kraft som en realitet för hela EU. Märk väl att Lissabonfördraget är en något finslipad version av en EU-konstitution.

I Sverige hade vi en folkomröstning 2003 om vi skulle byta valuta och ansluta oss till EU:s valutasamarbete. Resultatet, trots stora ja-kampanjer, blev ett tydligt nej. Sverige tackade därför nej till att ingå i valutasamarbetet med EU. Vi fick inget juridiskt bindande undantag (eftersom det aldrig ansöktes om det), utan istället ett informellt politiskt undantag. Danmark och Storbritannien som också är länder som ekonomiskt är godkända men ändå valde att behålla sin valuta har förhandlat fram juridiska undantag med EU. År 2025 beräknas EU:s ekonomiska och monetära union vara färdig, då har man angett att även Sverige skall ha euro som valuta. Det har framgått av en minnesanteckning från ett möte mellan två EU-kommissionärer som informerade EU-parlamentet, som läckte ut det till den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine. EU kan när de helst vill tvinga in Sverige att använda euro.

Redan nu har vårt medlemskap i EU försvagat vår egen offentlighetsprincip alltså öppen insyn i dokument på statlig och kommunal nivå. Grundtanken med offentlighetsprincipen, är att allmänheten ska ha en insyn i hur allmänna medel används. EU har officiellt sett en slags offentlig öppenhet men i praktiken betyder det att man får ta del av pressreleaser om EU:s förehavanden. Som vanlig medborgare kan man t.ex. inte få läsa mejl till och från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Motsvarande begäran hade godkänts gällande alla svenska politiker, så länge det inte gäller personliga ärenden eller statshemligheter.

EU vill censurera och bevaka Internet då det fria Internet har utgjort en stor yttrandefrihetsplattform för hela Europa. Opinionsbildning av det slaget är inte EU intresserade av.

I Norden får vi inte längre stifta våra lagar, alltså de regler våra medborgare ska leva efter. Vi har lämnat ut vårt nationella självbestämmande till en toppstyrd organisation vid namn EU. De lämnar i sin tur över delar av den makten till rovlystna globala kapitalister, som vid missnöje kan stämma vårt land och låta Världsbanken avgöra tvisten. Man har skrivit in vårt medlemskap i grundlagen för att ytterligare försvåra ett utträde. I EU:s försök att verka som om de vore demokratiska låter man massorna tro att deras folkvalda parlamentariker är de som bestämmer men inte ens detta stämmer. EU går raka vägen mot en totalitär federation där censuren och åsiktskontrollerna hela tiden ökar och reell frihet och folklig insyn minskar. Ett faktum är att de nordiska länderna, tack vare EU, INTE ens har något som liknar demokrati som statsskick, trots att man hela tiden påstår detta till massan, precis som man även gjorde i t.ex. Sovjetunionen.