MILITANT GLOBALISM Den inhemska ukrainska vapenproduktion som föreslås ersätta bistånd från ett alltmer ovilligt väst, visar sig kräva både investeringar och ekonomiskt stöd från samma håll.

AP rapporterade förra veckan om Ukrainas då aktuella värdskap för en internationell försvarsindustrikonferens som en del av regeringens strävan att öka vapenproduktionen inom landet och minska beroendet av leveranser från väst – där det ständiga knaprandet på vapendepåerna på flera håll anses börja tära på den egna försvarsförmågan och där det folkliga motståndet mot detta tärande växer lavinartat i det land som varit den största bidragsgivaren.

Det ovan nämnda evenemanget anses ha markerat, om inte slutet på, så kanske en ny fas i utvecklingen av, västs militära stöd till Ukraina i den pågående konflikten med Ryssland, där fokus hittills legat på leverans av vapen, reparation av skadad utrustning och militär utbildning av ukrainska soldater.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj hävdade vid invigningen av International Defence Industries Forum i Kiev på fredagen att omkring 250 försvarsföretag från mer än 30 länder hade slutit upp till konferensen, i likhet med försvarsministrar från en rad länder.

Nato-chefen Jens Stoltenberg betonade i sitt anförande att många allierade vid det här laget de facto tömt sina lager för att stödja Ukraina. Han tillade:

Detta var det rätta att göra, men nu måste vi öka produktionen, både för att möta Ukrainas behov och för att säkerställa vår egen förmåga att avskräcka.

Ukrainas utrikesminister Dmyto Kuleba utfärdade ett löfte om att hans folks tacksamhet för ”den nytta vi har dragit nytta av västerländska vapen” kommer att manifestera sig i ”unika fördelar för västerländska vapentillverkare” på den nu framväxande ukrainska vapenmarknaden.

Den Washington-baserade judiske ”Ukraina-förespråkaren” Daniel Vajdich kommenterar i Politico dessa uttalanden med påståendet att Kievs mål är att bli ”ett Israel i Europa – självförsörjande men med hjälp från andra länder”.

Tysklands Rheinmetall och Storbritannien-baserade BAE ska redan ha gjort vissa åtaganden om att öppna produktionsanläggningar i Ukraina.

Ukrainas nyligen utnämnde försvarsminister Rustem Umerov försäkrade i sitt tal på konferensen att landet står redo att göra sitt yttersta för att själv producera alla nödvändiga militära tjänster och produkter för arméns behov, men betonade också det fortsatta behovet av utländska investeringar och ekonomiskt stöd.

Enligt tidningen visar dock stödet i väst för en fortsatt finansiering av den ukrainska regeringen ”fler sprickor än någonsin”. Man pekar här på tecken i tiden såsom:

  • den amerikanska kongressens misslyckande förra veckan att utverka biståndspengar i sin stoppbudget.
  • valsegern för den tidigare slovakiska premiärministern Robert Fico, som gick till kampanj på ett löfte om ett totalt strypande av biståndet till Ukraina.
  • Kievs pågående diplomatiska bråk med Polen.

Medan den ukrainska regeringen har presenterat en budget som förutsätter 42,8 miljarder dollar från internationella givare nästa år, så kommenterar ”en initierad diplomatisk källa” till AP att den förväntade kampen om EU:s gemensamma budget innebär att ”ingen vågar förutse någonting” när det kommer till stöd från unionen till Ukraina. En annan källa pekar istället på ”den stora elefanten i det europeiska rummet”: Skräcken för att Washington ”dumpar” Ukraina.

Konstgjord andning för fortsatt amerikanskt Ukraina-stöd

Och hur befogade är då dessa ”farhågor” om ett indraget amerikanskt stöd? Biden-administrationen letar för närvarande bland det amerikanska utrikesdepartementets bidragsprogram för att i väntan på ett kommande kongressbeslut i frågan kunna upprätthålla flödet av bistånd till Ukraina vid liv. En av de allra hetaste kandidaterna till temporär finansieringskälla är enligt uppgifter till Politico en fond som ger anslag eller lån till USA:s allierade i akut behov av att införskaffa vapen.

Presidenten tillkännagav på onsdagen sin oro för bidragsflödets kontinuitet och framhöll sin ambition om att åtminstone finna en tillfällig lösning på det hinder för Washingtons fortsatta stöd till Ukraina som restes förra veckan, när Bidens begäran om ett bistånd på 24 miljarder ströks från den utgiftsräkning som krävdes för att förhindra en 45 dagars regeringsstängning.

Åtgärden sätts samman med bortröstandet av representanthusets talman Kevin McCarthy (R-Kalifornien) på tisdagen, den första avsättningen i sitt slag USA:s historia, som enligt tidningen motiverades av rykten om att talmannen inofficiellt utlovat Biden en separat finansieringsräkning rörande Ukraina.