KULTURMARXISM.  Flera ledande politiker från Vänsterpartiet väljer nu att hoppa av partiet. Fjällsjö Nyheter förklarar splittringen, som har sin grund i att partiledningen övergett traditionella arbetarfrågor till förmån för så kallad identitetspolitik.

Jonas Sjöstedts svek mot traditionella arbetarfrågor har nu lett till en djup ideologisk splittring inom Vänsterpartiet.

Flera vänsterpartister väljer nu att hoppa av partiet, bland andra två riksdagsledamöter: Wiwi-Anne Johansson och Stig Henriksson, som tidigare lett Vänsterpartiets starkaste fäste Fagersta.

Avhoppen sker som en följd av konflikten med partiledningen, som representeras av partiledaren Jonas Sjöstedt, partisekreteraren Aron Etzler och gruppledaren Mia Sydow Mölleby. Resultatet är att Vänsterpartiets identitetspolitiska image nu kommer att förstärkas.

Till skillnad från föregångaren Lars Ohly driver Jonas Sjöstedt en mer trotskistisk amerikanskt influerad vänsterpolitik, som är noggrann med att inte stöta sig med identitetspolitiska särintressegrupper som exempelvis feminister och islamister.

Baksidan av detta är att arbetarklassens intressen försummas, och att man måste blunda för det eskalerande våldet och övergreppen i förorterna eftersom detta inte kan förklaras genom att skylla på ”vita medelålders män”.

Svenska och utländska arbetare som kräver mer ordning och reda i sina bostadsområden har inte längre något stöd av Vänsterpartiets ledning. Detsamma gäller de kvinnor som utifrån en sekulär arbetarklassposition vill bekämpa så kallat hedersförtryck.

Som exempel på vad konflikten handlar om kan tas bråket mellan vänsterkvinnorna och riksdagsledamöterna Rossana Dinamarca och Amineh Kakabaveh. Dinamarca vill driva en anti-svensk och manshatande politik, och har kopplingar till kriminella förortsgäng, så kallat ”svenska” jihadister och extrema grupper som Muslimska Brödraskapet. Kakabaveh å andra sidan utnämndes till ”Årets Svensk” 2016 och beskriver sig som ”riksdagens enda marxist”.

Kakabaveh har rötter som barnsoldat i Peshmerga, en kurdisk gerilla som ursprungligen bildades med stöd av Stalin som önskade en kurdisk Sovjetrepublik. Numera har gerillan stöd av bland andra Tyskland, som skänkt den våldsbejakande gruppen tiotusentals militära vapen.

Medan Dinamarca profilerar sig som motståndare till svenskar och svenska män i synnerhet, profilerar sig Kakabaveh som motståndare till religiösa fundamentalister, identitetspolitiker och våldsamma ”hedersmän” från utlandet.

— Vilken etnisk svensk mamma eller pappa skulle kräva oskuldsintyg? Vilka svenska föräldrar konfiskerar dotterns mobil för att hon haft kontakt med en kille? Eller skickar flickans bröder för att kontrollera henne på fritidsgården? Det är naivt att se det så, säger Kakabaveh.

Detta har gjort att identitetspolitikern Dinamarca i media utmålats till en hjälte som arbetar för det goda, medan marxisten Kakabaveh inom det egna partiet bemötts med mobbning och rasistanklagelser.

Ursprungligen publicerat på Fjällsjö Nyheter.


  • Publicerad:
    2017-10-06 15:00