KRÖNIKA. Karl Lindholm skriver om vikten av att vara oberoende och gynna den egna gruppen i samhället istället för systemet.

natforetagfram

Idag är många nationella beroende av det rådande systemet. Detta kan vara ett problem för många. Att vara aktiv nationell leder ofta till både positiva och negativa konsekvenser.

De negativa konsekvenserna kan vara osäkerhet kring anställning och hyreskontrakt. Detta är dock något som är gynnsammare idag än för några år sedan. Ändock har vi de negativa aspekterna kvar. Hur kan vi då eliminera de negativa konsekvenserna? Hur kan vi göra det mer gynnsamt att vara nationell – och samtidigt vinna på det? Jo, göra oss oberoende av det rådande systemet. Företagsamhet emellan varandra. Bli beroende av varandra istället för systemet. Skapa ett samhälle i samhället. Skapa ett socialt skyddsnät emellan varandra.

Idag har många anställning hos stora rovgiriga företag och får sin slavlön den 25:e. Samtidigt som osäkerheten kring anställningen hänger över en som en hök. Detta får ens tankar att vandra vidare till konsekvenserna. Förlorar jag jobbet, har jag då råd att betala hyran för de kommande månaderna? Måste vi flytta? Skall barnen behöva byta dagis? Blir jag gripen nästa månad för åsiktsbrott – hur reagerar min arbetsgivare då? Kommer han att sparka mig via svepskäl?

Detta gäller självklart inte alla nationella – många har idag trygga anställningar och vettiga hyresvärdar. Men kanske hade man före sin trygga anställning ett annat arbete som var det man ville syssla med. Det man hade utbildat sig till. Anställningen man har idag är kanske inte vad man tänkte sig – är inte jag ämnat för något större kan man fråga sig?

Många nationella är organisatoriska, driftiga, kreativa, ambitiösa. Perfekta egenskaper för en företagare. Istället för att slava vidare på den stora Volvofabriken kan man istället starta sin egen bilverkstad. Varför skall dina kunskaper gå till ett annat företag?

Exempel: Idag jobbar du kanske som timavlönad flyttgubbe – innan hade du fast anställning som projektledare på ett större bygge. Detta var innan en stor demonstration – kanske att chefen läste om detta? Du fick dock reda på att du får gå på grund av sen ankomst och sjukbortfall. Du var ju faktiskt sen den där dagen för ett år sedan.

Kunskaperna som projektledare finns kvar, men utnyttjas ej. Varför inte då starta ett byggföretag istället? Eller varför inte för den delen en flyttfirma? Kanske har en annan mångårig erfarenhet av nationellt arbete för att bygga hemsidor – varför inte starta en webbyrå? Har du i åratal tagit fram modern propaganda? Ja, men uppenbarligen är du en grafisk formgivare. Lär du ut kampsport till dina kamrater och styrketränar var dag – öppna en kampsportsförening, kombinera med gym.

Exemplen är många och förutsättningarna goda! Kompetensen har du. Organisationsandan har du efter alla år som nationell aktivist. Arbetskraft har du – för vem vill inte hellre jobba för en nationell företagare? Fördelarna med detta är många.

* Säker anställning

* Arbetstillfällen för kamrater

* Nationella kan köpa dina tjänster och varor istället för andras

* Vinsten genereras i ett nationellt företag

* Motivationen blir klart bättre då anställda vet att det indirekt gynnar kampen

* Beroendet av systemet blir mindre

Konsekvensen får självklart inte göra kampen lidande av företagandet. Många idag har redan i princip två anställningar då kampen kräver mycket tid. Driva företag kan vara tidskrävande, särskilt i uppstartsfasen. Därför är det viktigt med noga planering och förberedelse.

Man måste inte heller starta ett företag själv, i ett aktiebolag kan man vara flera aktieägare. Startkapitalet är på 50 000 kr – vilket aktieägarna delar på och det blir därmed billigare. Med flera ägare kan det vara mindre tidskrävande. Ägarna kan komplettera varandra; en är administrativt lagd och den andre kunnig inom verksamhetsområdet. Delägaren behöver nödvändigtvis inte arbeta heltid i företaget, utan istället bidraga med det den är kunnig om.

success-1513739_960_720Nu har du ditt nationella byggföretag där andra nationella kamrater arbetar. Samtidigt har en annan kamrat startat sitt företag – en brädgård. Här handlar du material. En annan har öppnat restaurangverksamhet, dit åker dina anställda på lunch. Restaurangen behöver vid senare tillfälle bygga om altanen, detta anställer den ditt företag till. Pengarna omsätts och rullar nu runt i olika nationella företag, inte till externa parter. Pengarna stannar indirekt inom rörelsen.

De enda pengar som skall vara externa är de pengar som tillhör omsättningen, det vill säga intäkterna. För även andra svenskar kommer köpa dina tjänster och varor. För att bredda verksamhetens målgrupp – och inte bara nå ut till andra nationella kan det vara klokt att hålla en professionell profil utåt. Precis som de flesta småföretagare borde inte företaget ha en politisk prägel. Visst har några andra företag en kulturmarxistisk prägel – men till syvende och sist förlorar de ofta bara en större kundkrets och leverantörer på detta.

Företaget skall vara ryktbart för sin kompetens, kvalité och idoga arbete – inte politiska åsikt. Men för det behöver man inte hymla eller förneka, utan det gäller att ha en professionell framtoning. Det politiska arbetet sker indirekt genom att nationella och andra svenskar anställs och beskyddas från systemet. Företaget kommer dessutom garanterat vara PK-fritt och som företagare kan du även enklare påverka andra företagare att agera på liknande sätt.

När en nöjd kund efter flera skickliga arbeten och lyckosamma affärer får reda på att ledningen har en nationalsocialistisk världsåskådning skall reaktionen bli: ”Är dessa hyggliga män nationalsocialister? Hur går detta ihop med vad jag fått lära mig? Jag får nog sätta mig in i vad nationalsocialism faktiskt är.” Kunden skall ifrågasätta sin egen uppfattning och inte företagets, han skall ompröva nationalsocialismen och inte företagets tjänster.

Att starta företag i Sverige idag är inte så svårt som många kan tro. För enskild firma är det bara en blankett bort, ”Skatte- och avgiftsanmälan”, inget startkapital krävs. Ett aktiebolag kräver ett startkapital. Den tuffa biten kommer efteråt – vid uppstarten av verksamheten. Vanligtvis måste man ha en bra affärsidé och nisch som riktar sig till en viss målgrupp. Denna förutsättning finns redan. Du har redan en målgrupp. Det är vänner och andra nationella.

young-men-1674691_960_720Många tycker att man som företagare skall ge kompispris eller gratis till sina vänner – detta är fel. Det skall vara tvärtom. Vänner och nationella skall i uppstartsfasen gynna sin lokala nationella företagare för att denne skall komma på fötter.

Den nationella bonden skall sälja köttet till marknadspris, inte självkostnadspris. Den nationelle konsumenten får ju faktiskt så mycket mer för detta än att köpa irländsk blandfärs hos ICA för några kronor mindre. Förutom själva köttet får den närproducerat, vetskap om att djuren behandlats väl samt ett indirekt bidrag till kampen.

Nationella konsumenter är nyckeln till företagets framgång. I uppstartsfasen skall företagaren ej gynna andra nationella, utan nationella skall gynna den nationella företagaren. Det är förutsättningen för att verksamheten skall komma igång. Tänker alla så här kan bonden utöka sin verksamhet och tillslut ha råd att anställa någon. Då har alla konsumenter bidragit till en nationells anställning, god djurhållning och nationell företagsamhet.

Konsekvenserna är många, och bara positiva! När företagaren är på fötter och verksamheten rullar på kommer naturligt andra konsumenter. Är det girigt att ta betalt av andra nationella? Skall vi inte gynna varandra genom ideellt arbete och bidrag? Ja, så kan man tycka. Men hur skall en företagare kunna utöka sin verksamhet utan pengar?

Idag är vi beroende av pengar och samhället styrs av pengar. Utan pengar står det mesta still. Varför kan man inte betala samma pris till den nationella bonden som till ICA? Varför skall den som offrat pengar på startkapital, maskiner, foder och djur ge sina produkter och tjänster gratis? Kan man betala ICA 100 kr/kg kan man betala bonden 120 kr/kg. Pengarna skall flöda inom rörelsen, ej ut!

Låt oss nu statuera ett önskvärt scenario för hur en nationell persons vardag skulle kunna se ut om ett nationellt företagande togs i bruk i stor skala. Du vaknar upp i din lägenhet. Knäpper skjortan du köpt ifrån den nationella klädbutiken på postorder. På bordet står frukosten som innefattar mjölk och ägg från den lokala nationella bonden. Din fru kysser dig adjö för att hinna lämna barnen hos den nationella dagmamman två kvarter bort. Väl i trappuppgången hälsar du snabbt på den nationella hyresvärden. Du hoppar in i bilen du reparerade förra veckan hos den nationella mekanikern och kör bort till ditt arbete. Din arbetsgivare är du själv, och har hand om 20 anställda varav 15 nationella. Resterande fem anställda är vanliga vettiga svenskar som snart är övertygade enligt er världsåskådning. Under lunchen åker ni och äter på den restaurang som ägs av nationella. Under lunchen diskuterar ni även utformningen av den nya reklamjingel som skall sändas på en nationell radiokanal, några andra passar på att åka till den nationella byggrossisten i närheten. Innan dagens arbete är slut skickar du iväg ditt bokföringsmaterial till din nationella redovisningsbyrå för sedan åka och klippa dig hos den nationella frisörskan. Du passar på med ett kort gympass tillsammans med likasinnade på det nationella gymmet innan du kommer hem till din familj igen. Där serverar din fru en måltid av närproducerat kött och potatis från den nationella bonden. Du hinner även med ett samtal till en nationell föreläsare som skall utbilda er nästa helg innan det är läggdags och du skall läsa godnattsaga för barnen, boken har du köpt från ett nationellt bokförlag.

personal-96865_960_720

Kampen och vardagen fortsätter hand i hand. Oberoendet är ett faktum.


  • Publicerad:
    2016-11-04 01:30