NORDISK HISTORIA • Forskarna som med spjutspetsteknologi lyckats kartlägga Hamarkaupangen med rötter från Harald Hårdrådes tid som norsk regent, kommer att gräva fram endast en liten del av staden och lämna resten av den orörd.

Norska Hamar är idag med sina 30 000 invånare centralort i Hamars kommun och residensstad i Innlandet fylke. Ortens bosättningshistoria sträcker sig närmare fyra milennier tillbaka i tiden. På 400-talet var det maktcentrat och tingsplatsen Eidsivating, där rättvisa skipades för hela regionen, som gjorde orten känd. Hamar finns i flertalet källor omnämnd som en kaupang, medeltida stad under kung Harald Hårdrådes styre 1045 – 1066. I samband med att den av påven utsände Nicolaus Breakspear, som senare själv blev påve, år 1152 installerade Hamar som ett biskopssäte uppfördes domkyrka, kloster, skola och rådplats i eller i anslutning till Hamarkaupungen – en av åtta medeltida städer i Norge.

Arkeologer har fram till nyligen svävat i ovisshet om själva stadens exakta läge, storlek, struktur och bevarade skick.

Med start i början av 2023 genomförde Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) på uppdrag av Anno Museene under en 18-månadersperiod ett antal geofysiska undersökningar med georadar på Domkyrkans udde i Hamars kommun. De analyserade data från dessa undersökningar, som presenterades i en forskningsrapport i september 2024, ger en tydlig bild av en välorganiserad stad vid mitten av 1000-talet belägen strax utanför det som idag är själva orten Hamar.

Norsk medeltids enda inlandsstad

Hamarkaupangen utmärker sig bland samtliga Norges medeltida städer på så sätt att den inte är belägen vid kusten, samt att ingen annan byggnation har uppförts ovanpå den. Medan forskarna nu med AI-assistans arbetar på en ansökan om ett tillstånd att få genomföra provgrävningar på den aktuella platsen, fastslog man på ett tidigt stadium efter upptäckten vikten av att lämna större delen av den underjordiska Hamarkaupungen orörd för kommande generationer, då man redan innan någon grävning påbörjats har data om den medeltida stadens exakta läge, storlek och struktur.

Inom forskarlaget som gjorde upptäckten råder en euforisk stämning och många är lyriska över de utökade möjligheter till lokalisering och specificering av arkeologiska fynd som den nya tekniken erbjuder.

— Det var helt galet. Det var över förväntan att vi skulle kunna se gator, hus och stadsstruktur, säger chefen för Anno-museet Kristian Reinfjord till NRK:s reporter några hundra meter från ruinerna av den mer än 800 år gamla Hamars domkyrka.

Den medeltida staden finns gömd under denna kulle ett stenkast från Norges största insjö Mjøsa.

— Här har vi kaupangen, säger museichefen, påtagligt upprymd av att ha funnit det han så länge letat efter.

Många är de som undrat över hur den där begravda staden någonstans vid Mjøsa ser ut. Nu kommer de kunna se det utan att någon grävt fram den, tack vare ett instrument kallat georadar, som läser av strukturer under markytan. Hamarkaupangen var under flera århundraden en mycket livskraftig stad, men vid slutet av 1500-talet var den försvunnen, begravd och bortglömd. Allehanda djur betade då markerna ovanför den plats, där tidigare så mycket mänsklig aktivitet hade pågått.