HISTORIA • En orörd silverskatt från 900-talet har hittats i sydvästra Norge i lämningarna av en okänd gård. Fynden har mycket att berätta om vikingarnas liv och den tid de levde i.

Det var när jordbrukaren Tårn Sigve Schmidt i norska Årdal i Hjelmelands kommun skulle anlägga en väg på sin mark som skatten hittades av en slump. Fältarkeologerna Mari Krogstad Samuelsen och Ola Tengesdal Lygre skulle bara göra en rutinundersökning av marken när de gjorde ett sensationellt fynd bara 20 cm ner i jorden.

— Först trodde jag att det var tvinnade koppartrådar som man ofta hittar i jordbruksmark. Men då såg jag att det var flera stycken som låg intill varandra och att de inte var av koppar utan silver. Jag insåg att jag hittat något spännande, berättar Lygre för Arkeologiskt Museum, som tillhör Universitetet i Stavanger.

Det var fyra kraftiga armringar i silver, var och en med sitt eget mönster, som tros vara 1100 år gamla. Det är mycket ovanligt att fynd från vikingatiden hittas orörda vilket ökar dess betydelse då man kan studera dem i sitt sammanhang.

Men ringarna grävdes inte fram på plats utan man flyttade hela jordblocket som de ligger i till Arkeologiskt Museum. Där har man röntgat jorden och tagit prover för att avgöra om smyckena lagts ner insvepta i tyg eller kanske läder.

Än så länge vet man att silvret som ringarna är tillverkade av måste ha kommit från utlandet då det inte fanns några aktiva silvergruvor i Norge på den tiden. Det har antingen skett genom handel, plundring eller som gåva.

Det finns också en liket mellan dem och silverhalsband som grävdes fram 1796 i Hjelmeland. Man utesluter inte att det finns en koppling mellan fynden och det är något man ska titta närmare på i framtiden.

Utgrävningarna har nu utökats och arkeologerna kan se att det legat en stor och mäktig vikingagård som hade flera hus för både människor och djur på Schmidts mark. Armringarna låg begravda under golvet på ett mindre hus som troligen tillhörde gårdens trälar.

— Om folk som bodde på gården måste fly från en attack så vore det naturliga att gömma undan värdesakerna medan man rymde upp på fjället. Och kanske på ett ställe där ingen skulle tro att det låg en skatt, säger Volker Demuth, arkeolog och projektledare vid Arkeologiskt Museum.

Gårdens läge på bergssidan var strategiskt vald då det gav de boende möjlighet att kontrollera vilka som rörde sig uppför Årdalsfjorden. Utgrävningen visar att gården brann ner på 900-talet.