Brist på vårdplatser leder till dödsfall
2024-10-29 19:10
UMEÅ. Under veckan har Umeå haft en så kallad pridevecka. H.E. skriver om när medlemmar från kampgrupp 602 valde att observera och närvara under den årliga prideparaden.
Varje år i Umeå genomförs en prideparad. Vad som varit särskilt intressant i år är att man valt att genomföra en så kallad pridevecka. Vad detta innebär mer exakt är en aning svårbegripligt men staden har åtminstone blivit dekorerad på sin utsida med bland annat regnbågsflaggor och regnbågsparaplyer.
Till ingens stora förvåning är vi i Nordiska motståndsrörelsen starka motståndare till homolobbyns inflytande i samhället. Men för att inte bli allt för ideologisk i denna artikel tänker jag hänvisa till vår ledare, Simon Lindberg, som i en artikel med rubriken “Nordiska motståndsrörelsen – den sista utposten i kampen mot homolobbyn” beskriver homolobbyn och förklarar varför vi är emot den och varför den måste bekämpas.
Nåväl, vi i Kampgrupp 602 har varit väl medvetna om den så kallade prideveckan och prideparaden medlemmar tog på sig som uppgift att närvara under samlingsplatsen och observera själva paraden som hade sin färdväg genom de mer centrala delarna av Umeå.
Väl på plats möttes motståndsmännen av regnbågsflaggor, hårfärger i alla olika möjliga kombinationer, vilseledda småbarn med smink, rödingar och så vidare. Samlingen kan helt enkelt kort sammanfattas som en degenererad och dekadent skara.
Efter att motståndsmännen kom fram till samlingsplatsen började man efter den inledande chocken att ta en del bilder, videoklipp och helt enkelt känna av stämningen. Men efter att ha stått på plats i uppskattningsvis tjugo minuter dök två poliskonstaplar upp och frågade vad vi gjorde där och vad våra intentioner var. Konstaplarna fick det förklarat för sig att man var där för att observera prideparaden och dokumentera föreställningen.
Man hade en relativt bra, enkel och förväntad dialog men när motståndsmännen avancerade sig framåt på sidan av samlingen för att få bättre bilder brast det för polisen. Detta varpå cirka fem stycken konstaplar sprang fram och tog motståndsmännen åt sidan för att kroppsvisitera dem av någon okänd anledning.
Efter att konstaplarna valt att visitera motståndsmännen, helt utan fynd, förklarade de att vi var fria att gå. Därefter fortsatte medlemmarna att ta bilder. Ett tag senare satte den officiella paraden igång och tåget började gå ut från Döbelns park mot de centrala delarna av Umeå, enligt planerad färdväg.
Motståndsmännen valde att följa efter paraden på sidan av vägen med en viss distans. Konstaplarna bestämde sig då för att följa efter oss. Detta skulle de komma att fortsätta med under hela dagen ända tills vi begav oss hemåt.
Efter att ha följt efter paraden ett tag valde motståndsmännen att ta en snabbare väg och gå direkt mot torget för att invänta paraden på den andra samlingsplatsen. Väl på torget med konstaplarna hack i häl stod man på plats och väntade. Då uppstod plötsligt tumult när två rödingar fegt smög sig fram bakom motståndsmännen och hoppade på dem, varpå ett slagsmål bröt ut.
Motståndsmännen gjorde bra ifrån sig men i och med att konstaplarna i princip stod bredvid dem så var slagsmålet relativt kortvarigt. De få slag som dock hann utdelas resulterade i att rödingarna fick fly fältet. De blev därefter förvisade från torget medan motståndsmännen stolt kunde stå kvar på plats efter att ha försvarat sig.
Ett tag senare kände vi oss färdiga med dagens uppgift, varpå vi begav oss till ett kafé för att prata om den lyckade dagen innan hemfärd.
Några avslutningsord: Ni som är folkfientliga och/eller för en politik eller verksamhet som går ut på att sälja ut vårt folks existens, eller som kommer resultera i att vårt folks existens slutligen upphör, ni kommer aldrig att kunna ägna er åt er verksamhet utan att vi lägger oss i. Det är ett löfte från oss i kampgrupp 602.
/H.E.