KRÖNIKA. Fredrik Vejdeland kommenterar här den orättvisa och svenskfientliga hets mot folkgrupp-lagen med avstamp i några aktuella fall.

Det finns många problem med lagen om hets mot folkgrupp. De mest uppenbara är att det är en åsiktsförtryckande lag som används mot dissidenter – framförallt organiserade sådana men också vanliga svenskar som visar missnöje med den förda (mass-)invandringspolitiken.

Lagen används även för att specifikt tysta svenskar och skydda andra folkgrupper, vilket innebär att man gör skillnad på både medborgare men också medborgare och icke-medborgare i landet. Bara nyligen menade ”rättsväsendet” att det ska vara lagligt att som nigerian hetsa till mord på svenskar, samtidigt har man gjort ”talibaner” till en folkgrupp som det är olagligt att kränka.

Bara där bryter lagen och hur den tillämpas mot likhet inför lagen som återfinns i 9 § regeringsformen, men också FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Europakonventionen.

Ett av de största problemen med lagen är dess luddiga beskrivning och hur den ska tillämpas (läs: gummiparagraf). I stort sett räcker det med att mottagaren kan känna sig kränkt för att det ska vara brottsligt, vilket öppnar upp för en myriad av möjligheter för de med makt att krossa den enskilde individen. Gummiparagrafen har resulterat i att rättsväsendet inte vet hur man ska agera, varken åklagare, försvarsadvokater eller domstolar vet hur lagen ska tolkas. Något som NR Bohuslän satte fingret på i sitt senaste avsnitt.

I NR Bohuslän gick man igenom två domar som rörde fall om hets mot folkgrupp, en friande och en fällande dom. I korthet blev “jävla blattesvin” friat medan “jävla niggerpack” fälldes.

De båda åtalade personerna hade på Facebook försvarat poliser som utsatts för kriminella invandrare (att poliser sedan medverkar till att de åtalas för brott kan ju vara en väckarklocka om att man inte ska kasta pärlor åt svin). I domarna riktade bägge personer sina ord mot enskilda invandrare, men i en tingsrätt tycks man ha tolkat fritt om att uttalandet var riktat mot en hel grupp. Domarna kan läsas här och här.

Summa summarum gör Vänersborgs tingsrätt tolkningen att den åtalade måste ha åsyftat hela gruppen medan Uddevalla tingsrätt går på vad den åtalade faktiskt har sagt. Två helt skilda bedömningar, fem dagar emellan och från två domstolar som ligger tre mil från varandra.

Jag är ändå lite avundsjuk på personen som skrev ”jävla blattesvin” och friades. För några år sedan publicerade jag en notis på Nordfront med rubriken ”Negerpappa stoppar sitt barn i en tvättmaskin” med en rätt komisk film som visade just detta. Texten i rubriken förekom även i brödtexten, men utan epitet som ”jävla” eller någon vidare förklaring på vad pappans agerande skulle berott på, det var en renodlad nyhetsrapportering. Det blev fällande dom och två månaders fängelse.

Här kan man ju argumentera för att det höga straffet (ja, att det ens blev en fällande dom) beror på att jag är den jag är och att jag drev en nättidning som makthavare inte uppskattar, vilket också jag ser som mest sannolikt. Något som återigen innebär att man bryter mot principen om likhet inför lagen och därmed grundlagen.

Slutligen ansågs här i veckan ett tal som Henrik Agerhäll hållit inte tillräckligt för att utgöra hets mot folkgrupp. Agerhäll hade bland annat argumenterat för att afrikaners låga IQ är skäl nog för att diskutera om vi ska ta in dem i landet. Det var samma argument som man skulle kunna tolka in i notisen om negerpappan, bara att det där inte ens var uttalat.

Lagen om hets mot folkgrupp blir alltså ett lotteri beroende på var man blir åtalad, vem som åtalar, vem som dömer och vem man själv är. Precis som man konstaterar i den bohusländska lokalradion är detta ett allvarligt hot mot rättssäkerheten i landet.

För att komma till bukt med problemet kan man välja en av två vägar. Antingen formulerar man lagen bättre och låter den träffa alla, vilket också innebär att svenskfientliga och vitfientliga uttalanden från journalister, politiker och enskilda invandrare skall anses vara brottsliga.

Eller så skrotar man lagen helt och hållet. Det finns redan lagar mot ärekränkning, olaga hot och annat som innefattar alla medborgare och är bättre formulerade.

Och visst är det intressant att inga journalister eller riksdagspartier driver frågan. Man kan ju nästan få för sig att de bedriver terror mot det svenska folket med hjälp av en gummiparagraf som, om nödvändigt, kan sättas in mot alla svenskar.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Nordisk Radio.


  • Publicerad:
    2019-12-16 12:00