INRIKES • Under tisdagsmorgonen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens budget för nästa år. Budgeten beskrivs som stram och försiktig, med tanke på väntad ekonomisk nedgång.

Som Nordfront tidigare rapporterat förväntar sig regeringen att Sverige kan gå in i en lågkonjunktur redan nästa år. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) går vi mot en ”bister vinter”.

Det var med den utgångspunkten som Svantesson under tisdagen presenterade regeringens budget för 2023, som tagits fram av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna. Det var få satsningar och skattesänkningar av det slag som vanligtvis finns med i borgerliga budgetar.

Totalt rör det sig om reformer på 40,4 miljarder kronor, där 35 miljarder går till satsningarna, medan resterande är öronmärkta för att täcka höjda kostnader inom befintliga budgetområden.

— Vi är i en tid som vi inte befunnit oss i på flera decennier. Alla som bor i Sverige kommer att få uppleva, och upplever redan nu, att det är tuffare tider. Det kommer att bli värre innan det blir bättre, konstaterar Svantesson på tisdagens pressträff.

Budgeten har fem fokusområden, där den första handlar om högkostnadsskydd till hushåll, företag, kommuner, regioner och organisationer. Så kallade elintensiva företag, som har en hög produktionskostnad, kommer också kunna få ett extra stöd. Detta gäller även företag som övergått till ”grön energi” och därmed drabbats extra av energikrisen.

Inom detta ryms också sänkningen av skatten på bensin och diesel med motsvarande en krona per liter vid pump vid årsskiftet. Sänkningen kan jämföras med Moderaternas och Sverigedemokraternas vallöften om en sänkning med fem respektive tio kronor per liter.

Polisen och Säpo får mer pengar

Ett annat fokusområde i regeringens budget är rättsväsendet, där man skjuter extra pengar till både Polismyndigheten, Säpo och Kriminalvården. Man satsar även en del på så kallade förebyggande åtgärder, såsom ”föräldrastödprogram”, idrott i mångkulturella förorter samt ”organisering av flickor och kvinnor”.

Inom välfärden satsar man främst på vården med fler vårdplatser i hela landet. Man lägger även pengar på förlossningsvård och inför en statlig vårdförmedling med uppdrag att jämna ut kvalitén på vården över hela landet.

Regeringen satsar även pengar på försvaret, men en del av budgeten avsätts också till att investera ytterligare i kriget i Ukraina. ”Ett utökat militärt stöd till Ukraina från Sverige bör bygga på att leverera mer kvalificerade vapensystem i linje med vad Ukraina har efterfrågat”, skriver regeringen.

Vidare har regeringen ambitionen att driva en ”effektiv och ambitiös energi- och klimatpolitik”. Man vill bland annat satsa på solceller och el- och energieffektiviserande åtgärder i småhus samt fler laddstationer för elbilar på framförallt glesbygden.

Har regeringen tagit fram en "sossebudget"?

Kritiken från borgerliga opinionsbildare mot regeringens strama budget har inte låtit vänta på sig. Många menar att det inte är mycket som skiljer det som finansministern presenterat under dagen med en socialdemokratisk budget.

Det är framförallt avsaknaden av skattesäkningar och omfattande reformer som kritiseras.

— Den som jobbar och inte kör bil kan lika gärna till och med få högre skatt av den nuvarande regeringen, säger Benjamin Dousa, vd på tankesmedjan Timbro och tidigare ordförande för Moderata ungdomsförbundet, till Aftonbladet.

Dousa är liksom många andra nyliberaler väldigt besviken.

— I valrörelsen var det ett väldigt högt tonläge från de fyra högerpartierna, och man sa att man skulle ändra inriktning på Sverige och politiken. Det här är i princip den förra regeringens politik som man har gjort lite småändringar på. Jag hade högre förväntningar än så, säger han.

Även Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på lobbyorganisationen Svenskt Näringsliv, tycker att regeringen frångått många av sina vallöften. Han menar dock att detta kan förklaras med den svåra ekonomiska situation som Sverige befinner sig i.

— I vanliga fall skulle en regering vilja bedriva en mer expansiv finanspolitik när man går in i en lågkonjunktur, men det kan riskera att driva upp inflationen mer. Jag tror man gjort en korrekt bedömning och min analys är att man sparar reformutrymmet för att ta sats för större reformer längre fram, säger han till Aftonbladet.