Veckans låt Denna vecka presenterar Nordfront den isländska folkvisan ”Vísur Vatnsenda-Rósu”, framförd som klassisk orkestermusik av Juniorsolistene i Trondheim.

Vísur Vatnsenda-Rósu som klassisk orkestermusik, framförd av Juniorsolistene i Trondheim.

Veckans låt Visur Vatnsenda-Ròsu (”Verser av Rosa från Vatnsendi”) är i sin musikaliska form en tämligen modern folkvisa. Ursprungligen skrevs texten i form av en dikt av författarinnan Rósa Guðmundsdóttir, som var en av 1800-talets kändaste poeter på Island.

Dikten är tidstypiskt storslagen och känslosam, skriven ur författarinnas eget perspektiv (”Rosa från Vatnsendi” är alltså Rósa Guðmundsdóttir), både en kärleksdikt och en romantisk hyllning av Eyjafjörður, Islands längsta fjord.

Dikten kom på 60-talet att arrangeras musikaliskt av Jón Ásgeirsson och melodin är en klassisk isländsk vaggvisemelodi.

Nordfront har valt att presentera den framförd som klassisk orkestermusik av Juniorsolistene, som är Trondheimsolistenes ungdomsorkester, som 2011 gav ut en CD där man också kan höra arrangemang av de svenska visorna Byssan lull och Uti vår hage.

Men även inom populärmusiken har Visur Vatnsenda-Ròsu tolkats flitigt, kanske mest känt av den isländska sångerskan Björk som spelade in en version till singeln Possibly Maybe som gavs ut inför albumet Post 1995.

Nedan kan man också lyssna på Visur Vatnsenda-Ròsu med sång, framförd av den isländske artisten Ásgeir:

Låttext:

Augað mitt og augað þitt,

ó, þá fögru steina,

mitt er þitt og þitt er mitt,

þú veizt, hvað eg meina.

Langt er síðan sá eg hann,

sannlega fríður var hann,

allt, sem prýða mátti einn mann,

mest af lýðum bar hann.

Þig eg trega manna mest

mædd af tára flóði,

ó, að við hefðum aldrei sést,

elsku vinurinn góði.

Engan leit eg eins og þann

álma hreyti bjarta.

Einn guð veit eg elskaði hann

af öllum reit míns hjarta.

Þó að kali heitur hver,

hylji dali og jökul ber,

steinar tali og allt, hvað er,

aldrei skal eg gleyma þér.

Augað snart er tárum tært,

tryggð í partast mola,

mitt er hjartað sárum sært,

svik er hart að þola.

Beztan veit eg blóma þinn,

blíðu innst í reitum.

Far vel Eyjafjörður minn,

fegri öllum sveitum.

Man eg okkar fyrri fund,

forn þó ástin réni.

Nú er eins og hundur hund

hitti á tófugreni.

Visur Vatnsenda-Ròsu, skriver av Rósa Guðmundsdóttir.