LITTERATUR. Adolf Hitlers andra bok kom ut på svenska 2010. Men fortfarande är det få som känner till att Hitler skrev en uppföljare till Mein Kampf.

Den tryckta boken har ett komplett omslag men JK förbjuder enligt domslut Nordfront att publicera porträtt av Adolf Hitler, eftersom det utgör Hets mot folkgrupp vilket är ett brott mot staten. Sådana bilder kan istället hittas via exempelvis det judiska förlaget Bonniers hemsida för Populär Historia (popularhistoria.se).

Adolf Hitlers bok Mein Kampf är en av världens mest berömda böcker. Den har översatts till många språk, däribland hebreiska och finska, och har på senare år även blivit en allt större försäljningsframgång för de bokförlag som ger ut den, inte minst i Tyskland, Italien, Holland och Turkiet.

Trots att den forne rikskanslern för Tyskland och hans bok Mein Kampf är så kända, är det få som vet att han skrev en andra bok.

Denna andra bok är ett manuskript som Hitler dikterade medan det nedskrevs på skrivmaskin från slutet av juni till början av juli 1928.

Hitler låste in manuskriptet och det publicerades aldrig som bok under hans livstid.

Detta, tillsammans med att alla nygifta par i Tyskland fick hans bok Mein Kampf i gåva – och det var ”försäljningen” av den boken som gav Hitler inkomster; han tog ut en låg lön för att leda landet – förklarar delvis varför hans första bok är så känd medan hans andra inte är det.

På svenska fick den till slut – inför utgivningen år 2010 – titeln Den nationalsocialistiska utrikespolitikens mål. Även om titeln alltså inte fastställdes av författaren, stämmer den exakt med bokens innehåll.

Skäl att ge ut boken postumt
Bokens översättare, Lars Holger Holm, ställer i bokens inledning upp några hypoteser om varför Hitler valde att inte ge ut boken. Hans egen hypotes är att Hitler lät bli av taktiska skäl.

Hitlers utrikespolitik var progressiv på flera fronter. Bland annat var hans inställning i den så kallade Sydtyrolfrågan och hans planer på utvecklade samarbeten med andra nationalistiska stater inte tillräckligt populär hos folket.

Det var inte bara hans motståndare som kritiserade honom, utan även medlemmar i det egna partiet.

De varnade Hitler för att ge spelrum för andra områdens egna intressen, såsom Österrikes och Italiens. En sådan politik ansågs av en del utgöra ett hot mot Tysklands pånyttfödelse.

På grund av dessa omständigheter var det enligt Holm därför möjligen olämpligt för Hitler att gå ut hårt med denna politik i slutet på 1920-talet.

Värt att notera är att det för Hitler också stod tydligt att förr eller senare skulle krig mot det då – och fortfarande rådande – judiskt kontrollerade världsherraväldets USA bli oundvikligt.

Kärleken är starkast
Den som efter en läsning av Hitlers andra bok lär känna en mindre aggressiv förespråkare för en autonom stat än vad den vanliga bilden av honom förmedlar, känner desto mer igen honom i hans kärlek för sitt folk och deras land.

I sina ofta hårda ord mot den degenerering som drabbat folket är det ändå dem han älskar, och hans tro på folkets förmåga att ta sig i kragen är obändig. Även om han inte glömmer gamla fallna hjältar, är det för deras samtid och framtid han arbetar.

I det stora hela står de förluster som direkt uppstår till följd av krig inte i någon relation till de förluster som uppstår till följd av ett folks dåliga och osunda livsföring. Den stilla hungern och fördärvliga laster dödar på tio år fler människor än tusen år av krig någonsin skulle förmå.

Det förfärligaste kriget är emellertid just det som den nutida människan uppfattar som det fredligaste, nämligen samhällets fredliga ekonomiska kamp. Just detta leder i sina yttersta konsekvenser till offer av en sådan storleksordning att [första] världskrigets siffror rentav bleknar i jämförelse. Ty dess offer befinner sig inte bara bland de levande utan i synnerhet bland de tillkommande…

…Ett enda år av Europeisk barnbegränsning dödar fler människor än vad alla krig och politiska omvälvningar sedan franska revolutionen fram till det senaste världskriget förmått.

Det kanske enklaste svaret till dagens mest kända opinionsbildare som i otaliga krönikor varnar för att de ser tecken på att ”30-talet kommer tillbaka”, är att om de inte vill ha 30-talet tillbaka, ska de inte bete sig som på 20-talet.

Den nationalsocialistiska utrikespolitikens mål går att beställa från exempelvis Logik.se och Greenpilled.com.

  • Publicerad:
    2019-02-18 10:00