KRIGSKONFERENS • Medan Stoltenberg blandade uppmaningar till Turkiet om en snar ratificering med en anmodan till Sverige om tålamod, så kombinerade Kristersson skryt om kommande svenska insatser med anklagelser mot Turkiet om orimliga krav.

Till söndagsmorgonens Nato-möte i Sälen träffades Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, Sveriges statsminister Ulf Kristersson och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson. Mötet hade förklarats föregå eftermiddagens ”säkerhetskonferens” Folk och Försvar, men kom att framstå som dess första punkt.

Nato-chefen uppmanade Turkiet att snart ratificera Sveriges och Finlands medlemsansökningar och vädjade framför allt till den svenska sidan om tålamod, medan Kristersson talade om orimliga turkiska krav på Sverige.

Andersson kombinerade efter mötet hyllningar av samarbetet mellan regeringen och Socialdemokraterna kring Sveriges Nato-ansökan – med att frisvära det egna partiet från ansvar för den undfallenhet gentemot Turkiet som den sittande regeringen har anklagats för.

— Jag kan konstatera att den nya regeringen har gjort uttalanden som min regering inte gjorde, så det finns frågor där vi uttalar oss på olika sätt, sade Andersson.

Under eftermiddagens så kallade säkerhetskonferens Folk och Försvar fastslog statsminister Kristersson att Sverige som Nato-medlem kommer att vara delaktigt i Natos robotförsvar samt att landet avser att bidra med markstridsförband. Rörande Sveriges ansökan om medlemskap anklagade han Turkiet för att ställa orimliga krav för att godkänna landets ansökan.

— Turkiet vill saker som vi inte kan och inte vill ge dem, sade han.

Skryt om kommande insatser

Statsministern dröjde längre än någon gång tidigare vid temat ”vad Sverige har att erbjuda Nato”:

— Som allierad kommer Sverige solidariskt, över tid och i ett ”360-graders perspektiv”, som det heter på Natospråk, bidra till alliansens planläggning, övningar, operationer och insatser, sade han.

I sammanhanget tydliggjorde han att Sverige som en konsekvens av detta kommer att vara delaktigt i det 15-ländersinitiativ till ett gemensamt robotförsvar, som presenterades på Natos försvarsministermöte i oktober. Sverige kommer, förklarade Kristersson vidare, att stödja Natos Baltic Air Policing med luftpatrullering av Gripenplan, samt engagera sina markstridsförband i Natos försvar av de baltiska staterna.

— Sveriges marina resurser och starka position i luften gör att vi kan ta ett stort ansvar i hela Östersjöregionen, sa statsministern, som även kommenterade det säkerhetspolitiska läget i Europa:

— Vi lever i en ny och farlig verklighet. Och vi står inför de största försvars-, utrikes- och säkerhetspolitiska prövningarna sedan andra världskriget, fastslog han.

Kristersson tillkännagav också att han på fredagen utfärdat ett löfte till Ukrainas president Zelenskyj om ett nära förestående generöst svenskt militärt stöd.

Direkt kritik mot Turkiet

Statsministern uttryckte direkt kritik mot de krav som Turkiet uppställer för att ratificera Sveriges medlemsansökan till alliansen.

– Turkiet har bekräftat att vi har gjort det vi sade att vi skulle göra. Men de säger också att de vill saker som vi inte kan och inte vill ge dem, sade Kristersson vid den utfrågning som följde efter hans tal – och syntes då syfta på de turkiska kraven på utelämning av namngivna individer, som han i sitt tal hade sagt inte omfattas av den officiella överenskommelsen mellan de två länderna:

— Vi arbetar enligt memorandumet och där finns det inget sådant. Där står det precis vad Sverige ska leva upp till. Vi menar att Sverige har gjort det eller håller på att genomföra det. Turkiet bekräftade på det senaste mötet att de också ser det, hade han dessförinnan sagt i sitt tal.

Utrikesminister Tobias Billström (M) sade i sitt tal inget som avvek från statsministerns dessförinnan presenterade hållning. Utrikesministern framhöll frankt men ändå försiktigt att Sverige nu ”börjar närma sig den punkt” då man tillgodosett Turkiets önskemål.

Socialdemokraterna: Nordisk försvarskommission

Socialdemokraterna vill, förklarade partiets försvarspolitiske talesman Peter Hultqvist, ha ett utvidgat nordiskt försvarssamarbete inom Natos ramar. För detta ändamål krävs enligt honom en nordisk försvarskommission som är förankrad i samtliga nordiska nationers parlament.

— Kan vi få beslut där, så är det en stark säkerhetspolitisk signal gentemot bland annat Ryssland, men också en signal om att vi tar vår säkerhetssituation i Norden på allvar, sade Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist på krigskonferensen Folk och Försvar.