MÅNGKULTUREN. Både kvinnor och män i Norge är kritiska mot främmande religioner enligt en ny integrationsrapport.
Norges integrations- och mångfaldsdirektorat (IMDI) har publicerat sin rapport Integreringsbarometer 2020.
Enligt rapporten anser både norska kvinnor och män att främmande religioner inte är förenliga med norska värderingar.
Anledningen till att islam utpekas som ett problem för Norge, är att norrmän primärt kommer i kontakt med muslimer från deras parallellsamhällen i Norge. 42 procent av de äkta norrmännen som tillfrågats, känner en muslim.
Detta är att jämföra med att 15 procent av dem känner en buddhist och 12 procent en jude. Men dessa religioner är heller inte förenliga med norska värderingar, enligt norrmännen själva, även om störst andel uppger att de anser islam vara ”helt oförenlig” med norska värderingar.
Övriga främmande världsreligioner anses i större utsträckning vara ”delvis oförenliga” med Norge.
Undersökningen är dock delvis försåtligt gjord. De som svarar på enkäten får bland många andra frågor ge sina svar på dessa två hypotetiska påståenden:
Det finns dock inget påstående som lyder ”jag är skeptisk till personer med judisk tro” eller motsvarande fråga om buddhister.
Detta kan ”bortförklaras” med att det finns förhållandevis få judar och buddhister i Norge, så undersökningen kan sägas ha koncentrerat sig på de mer förekommande fenomenen.
Man kan också jämföra detta med ovan siffra över norrmän som känner en muslim, och med att 39 procent av norrmännen känner en katolskt kristen person. Till detta kommer alla möjliga former av protestantisk kristendom som idag ligger den norska kulturen närmast – även om kristendomen också är en till Norden importerad, främmande religion.
Följaktligen blir kristna personer som ofta dessutom är norrmän också delvis måltavla för kritiken från de svarande. Därmed kontaminerar undersökningen frågor om invandring och religion på ett sätt som kan användas försåtligt. Detta gäller i synnerhet som man som alltid undviker problemen med olika människoraser som ska integreras med varandra, oavsett vilken religion de bekänner sig till.
Vidare problematiseras i undersökningen inte hur respondenterna kommit fram till att främmande religioner innebär ett problem för Norge. Att islam i stor utsträckning pekas ut som ”helt oförenligt” med norska värderingar, kan bero på att så många äkta norrmän kommer i kontakt med muslimer som ofta är araber eller afrikaner, och som har visat sig ha skadlig inverkan på Norge.
Eftersom så pass få norrmän känner en jude eller en buddhist, har dock gemene norrman ett mindre omfattande beslutsunderlag för att identifiera judar, judendom eller buddhister som oförenligt med norska värderingar.
Om judar eller buddhister – eller ens kristna – i hög grad har format det som idag anses vara ”norska” värderingar, är detta heller inget som går att mäta med undersökningen.
Till detta kommer att islam oftare än andra religioner debatteras som ett problem i massmedier och på offentliga fora. Undersökningen har en fråga om respondenten ”hört nyheter någon gång under den senaste veckan”, men inte mer ingående än så. Hade massmedierna varit lika villiga att diskutera judendom och buddhism som problem, hade dessa sannolikt av fler respondenter uppfattats som problematiska.
Undersökningen lider också av ett standardproblem som medvetet bakas in i stort sett alla undersökningar av denna typ: Medan man får svara på frågor om man anser att invandringen skadar Norge, finns det inget svarsalternativ för att svara att man vill stoppa invandringen helt, eller att kasta ut invandrare som redan har tagit sig in i landet.
Därmed sammanställs svaren från frågorna på ett sådant sätt att dessa reflekterar att alla antas vilja ha invandring till Norge, men i olika hög grad.
Hoppa till huvudinnehåll
