INSÄNDARE • Linus skriver i den här insändaren om otryggheten som breder ut sig även i mindre städer.

Insändare

Det här är en insändare. Åsikterna som framförs i insändaren behöver inte nödvändigtvis fullt ut delas av Nordfront-redaktionen.

Vill du som läsare av Nordfront tycka till om något i en insändare? Skicka då insändaren till redaktionen@nordfront.se

Bakgrunden till denna insändare är att det skett en upptrappning av våldet i min stad. Jag ska gå igenom vad som skett och en del varför och vad som måste göras.

2021 har varit ett år kantat av mycket våld och det känns som att det skett en upptrappning av våldet på senare tid. Året började med att en 85-årig kvinna ofredades av två stycken i yngre tonåren som trakasserat kvinnan i sitt hem och även dragit ner byxorna framför kvinnan. Någon månad senare våldtogs en kvinna och en man anhölls, men släpptes senare. En vecka efter det hade vi en mordbrand som en 25-årig kille blev gripen för.

Jag ska inte bara rada upp olika brott som begåtts men problemet har växt, först är det en artikel, nästa gång en notis till slut så saknar det intresse, vilket är och kommer bli ett stort problem när våldsbrotten blir grövre och fler.

Nu har även gänguppgörelser kommit till städer som utifrån ser ganska idylliska ut.

Tranås har kantats av våld innan, men våldet sker oftare och har blivit grövre. När personer skjuts på öppen gata i en idyllisk småstad tycker man att folk ska vakna och fråga sig vad de kan göra i kampen för att få ordning på sin stad och sitt land. Men som många är de programmerade och de läser om det som sker för att sedan vända blad och läsa gårdagens sportresultat och våldet har redan gått ur deras tankar. Som att hela världen står i brand men man sänker värmen på elementet för man tror att det löser problemet. När ska folk faktiskt vakna? Se att småstäder inte längre är säkra och aldrig kommer att bli det om man inte slutar fika i kommunhuset och börjar kämpa på riktigt för en bättre framtid.

Som många läsare på Nordfront redan vet så är det fritidsgårdar det är brist på och feminister drar manskortet. Men iallafall jag anser att alla deras floskler sedan länge har motbevisats. Det spelar ingen roll hur många fritidsgårdar som byggs, våldet är här för att stanna så länge inte folk enas i kampen för sitt folk och land.

Om folket kommer ur sin komfortabla zon och känner att det är inte så farligt att faktiskt stå upp mot vansinnet, utan att det faktiskt ger kamratskap, självförbättring och ger dig en inre styrka att
faktiskt uppnå något större än fredagstacosen.

Jag tycker att man kunde kräva mer av folk från mindre städer, då man jämt alltid ställt upp för varandra mot andra små samhällen runt omkring och alla gick samman. Samma sak behövs nu.

Även om alla inte väljer att ansluta sig till Motståndsrörelsen, vilket skulle vara att föredra, så är det minsta man kan göra att i sin vänskapskrets, träna ihop, diskutera saker som sker och faktiskt organisera sig på sitt egna lilla sätt. Men att man faktiskt gör något för att på alla fronter försöka stoppa utvecklingen som kryper in i varje liten stad och by, för man kan inte fly från denna utvecklingen man måste stå redo och ta kampen.

— Linus, Näste 7