FINLAND • Under dagen har Finlands riksdagspartier, efter en namninsamling från väljarna, samlats för att diskutera ett eventuellt Nato-medlemskap.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina har Nato-debatten återaktualiserats även i Finland. En nystartad namninsamling har bara under veckan lyckats samla över 50 000 underskrifter.

Medborgarinitiativet syftade till att väcka en folkomröstning kring om Finland ska ansluta sig till krigsalliansen Nato. Idag tog Finlands riksdagspartier tag i frågan.

”Eftersom medborgarinitiativet om Natomedlemskapet har samlat en tillräcklig mängd underskrifter och går vidare till riksdagen, är det skäl att höra vad partierna anser om behandlingen”, skriver statsminister Sanna Marin på Twitter.

Dagens diskussioner i Helsingfors visade att stödet för Nato-medlemskap är stort bland partierna.

Centern, Samlingspartiet och Svenska folkpartiet har länge varit för att ansluta sig till alliansen. Det liberalkonservativa partiet Sannfinländarna meddelade att man har ändrat sig i frågan sedan invasionen, och nu är öppna för att teckna ett medlemskap.

Vänsterförbundet och De Gröna är inte riktigt lika övertygade, men säger sig också vara beredda att gå med i Nato. Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har inte gjort något uttalande under dagen.

Stort stöd från folket

Även bland de finska väljarna tycks stödet vara stort. Enligt en opinionsundersökning från statliga YLE säger sig för första gången en majoritet av finländarna sig vara för att gå med i Nato.

53 procent vill gå med i Nato, 28 procent vill inte det och 19 procent vill inte ta ställning, enligt undersökningen.

Kan bli en lång process

Statsminister Marin mötte pressen efter partiledarmötet.

— Partiledarna var eniga om att den utrikespolitiska omgivningen har förändrats märkbart efter Rysslands angrepp på Ukraina. Europa befinner sig i krigstillstånd. Det måste vi medge, sade hon till pressen, och konstaterade att det råder enighet i frågan bland riksdagspartierna.

Marin understryker dock att inget beslut har tagits ännu. Processen kan i så fall bli lång, trots att stödet verkar vara stort från både väljare och partierna.

— Det finländska beslutet innebär att Finland kan ändra åsikt om Nato-medlemskap ifall säkerhetsomgivningen förändras drastiskt. Det har nu skett. Men frågan måste behandlas noggrant, vi baserar inte besluten på en opinionsmätning, sa Sanna Marin.

Statsministern ville inte svara på frågor om hur ett inträde i Nato skulle gå till, eller hur lång tid det skulle kunna ta. Det kan ta lång tid, svarade Marin.

Risk att "dra med" Sverige

Finland och Sverige är de två enda nordiska länderna som inte är med i Nato. De två regeringarna verkar vara överens om att, ifall man ska gå med i Nato, så ska båda länderna gå med samtidigt.

Enligt en opinionsundersökning från SVT stöder 41 procent av svenskarna Natomedlemskap, medan 35 procent är emot det. YLEs undersökning visar också att om Sverige går med i alliansen så skulle 66 procent av finländarna också vilja gå med.