Hembygdsrörelsen som genom åren bedrivit ett berömvärt arbete med att vårda den svenska kulturen och traditionen, tillika bevara byggnader av historiskt värde med mera, lierar sig med extremister av värsta sort för att ”utbilda” sina medlemmar att hantera ”intolerans” och ”främlingsfientlighet”.

Hembygdsrörelsen, som samlar 430 000 medlemmar, har länge varit, och är fortfarande till viss del, lite av en oas för den som vill komma bort från den moderna månkulturalismen och skymta in i en förgången värld. Man har inom rörelsen en äkta vilja och ärligt uppsåt till att bevara det fornsvenska/nordiska och göra kunskapen om detta lättillgänglig – speciellt syns detta tydligt i lokala föreningar och initiativ. Till sin natur är därför hembygdsrörelsen farlig för systemet vars mål är att urholka alla traditionella värden och stoltheten för arvet.

”Kulturarvet och toleransen”
Projektet man nu dragit igång går under namnet ”Kulturarvet och toleransen” och det har tagits fram i samarbete med den antisvenska stiftelsen Expo. Deltagarna får under tre dagar höra på föreläsningar om bland annat ”hur antidemokratiska krafter använder sig av begrepp som även hembygdsrörelsen använder sig av.” Vidare är syftet att ge deltagaren kunskap och beredskap att hantera intolerans och främlingsfientlighet.

Denna utbildning är viktig enligt ordföranden för Skånes Hembygdsförbund eftersom han menar att hembygdsföreningen bland annat hjälper nyanlända att lära känna sitt nya hemland. Man hoppas även få tips om hur man kan agera om man stöter på främlingsfientlighet. Däremot påpekar man också att man inte märkt av sådana tendenser inom föreningen, men att man vill passa på att ta upp frågan i alla fall.

Hembygdsrörelsen tog fart i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då man i och med industrialismen kände ett behov av att bevara den gamla bygdekulturen och folktraditionerna. Många av initiativtagarna var uppenbart nationalkonservativa och exempelvis en förgrundsgestalt som poeten och författaren Erik Axel Karlfeldt var även antisemit.

En rörelse med nationella förtecken
En annan förgrundsgestalt inom hembygdsrörelsen, som likt Karlfeldt även omhuldas av hembygdsrörelsen idag, var Gustaf Ankarcrona, upphovsman till devisen ”I fäders spår för framtids segrar”. I Nationellt Motstånd nummer 17 berättar David Eljas följande om Ankarcrona: ”Ankarcrona var konstnär och hembygdsvän, boende i Dalarna. Hans livsgärning bestod i att arbeta för bevarandet av den svenska allmogekulturen. Hans världsåskådning vilade på strikt nationalistisk grund. Han beskrevs som en ”frän antisemit” och vid hans död 1933 fanns ett porträtt på Adolf Hitler på hans skrivbord.”

Hembygdsrörelsen är väl medveten om sin historia och sin prekära situation som en del av den demokratur vars hela gärning går emot hembygdsrörelsens egentliga mål och syfte.

BILDER:
På förstasidan: Tåsjö hembygdsgård i Ångermanland.
Foto: Peter Johansson
I artikeln: Gustaf Ankarcrona

  • Publicerad:
    2010-02-14 00:00