Färre företag anmäler brott
2024-11-17 15:15
LÖGNPRESSEN. MittMedia är återigen i blåsväder efter att i politiskt syfte ha censurerat en artikel om grov brottslighet bland migranter. Fjällsjö Nyheter skriver om hur MittMedias ansvarige utgivare Hans Lindeberg försvarar censuren genom en artikel som lockar till skratt på sociala medier.
En storm har blåst upp på sociala medier efter att en av MittMedias ansvarige utgivare, vänsterextremisten Hans Lindeberg, censurerat en artikel i syfte att inte fler väljare ska rösta på SD. Intrigen är invecklad då Hans Lindeberg, som enligt sin egen presentation på Facebook ”jobbar på ÖP” (Östersunds-Posten), censurerade artikeln på den så kallade ”konkurrerande” MittMedia-klonen LT (Länstidningen Östersund).
Bakgrunden är att den nyliberala MittMedia-koncernen har köpt upp alla lokaltidningar i mellersta Norrland, och driver numera samma politik i alla tidningar men under ”blå” (ÖP) ”röd” (LT) och ”grön” (Allehanda) partifärg.
I syfte att klämma skattebetalarna på extra mycket presstöd har dock papperstidningen LT fått en egen ansvarig utgivare. Något webbversionen av tidningen inte har. Detta gör att Hans Lindeberg personligen kontrollerar nätversionen av både den ”blå” ÖP och den ”röda” LT.
Det var efter att papperstidningen LT publicerat en uppmärksammad artikel om ”gängbråk om knark”, och i artikeln intervjuat en poliskälla som informerar om att ”knarkkriget har kommit med flyktingströmmarna”, som Lindeberg visade sitt och MittMedias rätta ansikte genom att gripa in och censurera artikeln på nätet.
Vilket väckte ett ramaskri på sociala medier där tiotusentals norrlänningar nu visar sitt missnöje mot de odemokratiska förhållandena på MittMedia.
Orwelliskt resonemang – ”Krig är fred”
Att Hans Lindeberg censurerat artikeln är inte det enda som väckt kritik mot MittMedia. En lika viktig del är Lindebergs och MittMedias patetiska försök att urskulda sig, genom en orwelliansk retorik där man kallar uppenbar politisk censur av en ”konkurrerande” lyd-tidning för ”mångfald” och ”styrkebesked för oberoende journalistik”.
Enligt Lindberg är nämligen hans censur av den obekväma faktan egentligen ur en rent teknisk synvinkel ”ett resultat av journalistiskt oberoende”. Detta alltså om man bortser ifrån att samma ägare äger alla tidningar och att Lindeberg är ansvarig utgivare för båda webb-tidningarna och censurerar en artikel i politiskt syfte.
Bortser man från det är det rent tekniskt ”oberoende journalistik”.
”Av nån anledning kommer jag att tänka på Orwell (igen). ”Krig är fred” du vet… ignorance is strength… att INTE rapportera fullt ut om nåt är alltså bättre än att rapportera? Jag vet inte om du tror på det där själv ens”, skriver frilansjournalisten och författaren Jens Ganman i ett direkt svar till Lindeberg.
Mer pinsamt blir det för Lindeberg och MittMedia när en debattör på sociala medier frågar hur mycket pengar MittMedia får i presstöd från regimen för att skriva sina ”oberoende” nyheter. Lindberg vägrar då först att svara på frågan, varefter han ljuger och påstår att ÖP inte får några pengar. Enligt myndigheten för press radio och tv har ÖP fått det.
Det är dock småpengar i sammanhanget, några hundratusen kronor, i ”utvecklingsstöd”. Som jämförelse får MittMedias LT cirka 14 miljoner kronor i ”driftsstöd”, tack vare knepet med en egen chefredaktör (men alltså bara för papperstidningen som allt färre läser). Förutom LT äger MittMedia ett 20-tal andra lokaltidningar.
Agendasättande journalistik – utan agenda?
En förmildrande omständighet för Lindeberg får sägas vara att hans artikel är så dålig på att argumentera att folk skrattar åt den, istället för att bli arga.
Bland annat skränar Lindeberg redan i ingressen om: ”Journalistikens oberoende – det vill säga att rapportera nyheter och granska utan en förutbestämt [sic!] agenda.” Detta trots att ÖP under Lindebergs vanstyre i högre grad än andra sysslat med vad journalisterna själva kallar ”agendasättande journalistik”.
En agendasättande journalistik, ägd av en uttalat politisk nyliberal stiftelse, hållen vid liv av pengar från regeringen – men utan en förutbestämd agenda? Låter det trovärdigt?
Problemet, ur en funktionell synvinkel, med den politiskt korrekta agendasättande journalistiken i Sverige, är att propagandan bygger på lögner och extrema vinklingar. Vilket gör att utgivaren bara kan rekrytera personal som är naiva nog att inte genomskåda ”nyheterna”.
I förlängningen leder detta till att redaktionerna till slut kommer att styras av dåliga opinionsbildare som tror att de är upplysta och förmer än andra när de rabblar en trosbekännelse normala människor slutat att tro på.
Ursprungligen publicerat på Fjällsjö Nyheter.