OPINION. I en omfattande internationell opinionsundersökning visar det sig att folket i så kallade demokratier inte anser att deras regeringar företräder deras intressen. Istället är det i de så kallade icke-demokratierna som folket upplever en korrelation mellan deras egen vilja och den förda politiken.

Det är lobbyorganisationen Alliance of Democracies Foundation som tillsammans med opinionsinstitutet Dalia Research ligger bakom en  internationell opinionsundersökning med syftet att se hur bra folkviljan kommer till uttryck ute i världen – i ”demokratier” såväl som i ”icke-demokratier”. Man har även undersökt hur människor upplever nyhetsförmedlingen samt yttrandefriheten i sina respektive länder.

I den omfattande undersökningen har man tillfrågat 125 000 personer i 52 olika länder, både i förmenta demokratier och så kallade icke-demokratier. Bland annat har man frågat deltagarna hur ofta de känner att deras respektive regeringar företräder deras intressen, samt hur ofta de känner att deras åsikt tas hänsyn till i politiken.

Sammanlagt anser 51 procent av världens befolkning att deras åsikt aldrig eller sällan tas hänsyn till i politiken, medan 58 procent anser att deras regering inte handlar i deras intresse. Ifall man i den senare frågan endast ser på så kallade demokratier blir siffran så hög som 64 procent, samtidigt som endast 41 procent av invånarna i så kallade icke-demokratier upplever att deras regering inte handlar i deras intresse.

Det är framförallt europeiska ”demokratier” som får dåligt betyg av sin befolkning. I Sverige anser exempelvis 70 procent att regeringen aldrig eller sällan agerar i deras intresse. I Frankrike anser så många som 62 procent att deras åsikt sällan eller aldrig tas hänsyn till i politiken.

Se de fullständiga resultaten nedan:

Yttrandefriheten sviktar
Även när det kommer till media och yttrandefrihet får så kallade demokratier dåligt betyg. På frågan ”Upplever du att nyheter som du läser eller tittar på förser dig med balanserad och neutral information?” är det ingen större skillnad mellan ”fria länder”, ”delvis fria länder” eller ”icke-fria länder”, då 57, 55 respektive 54 procent svarade ”sällan” eller ”aldrig” på frågan.

Det betyder dock att upplevelsen av partisk och obalanserad media är störst i länder som berömmer sig för att ha en fri och självständig press.

Vad gäller yttrandefrihet svarade så många som 43 procent i ”fria länder” att de ”aldrig” eller ”sällan” upplever att de kan tala fritt om sina åsikter när dessa är kontroversiella, Motsvarande siffra för ”delvis fria länder” är 51 procent och 47 procent för ”icke-fria länder”.

Tabell som jämför ”fria länder” med ”delvis fria länder” och ”icke-fria länder”- Skärmbild: allianceofdemocracies.org. Klicka för större.

Bland europeiska ”demokratier” ligger Sverige dåligt till när det kommer till upplevd yttrandefrihet. 45 procent av de tillfrågade i landet anser att de ”aldrig” eller ”sällan” kan uttrycka sin åsikt öppet. Endast Österrike (46%) och Frankrike (57%) har högre siffror – länder som är ökända för sina drakoniska åsiktslagar.

När det gäller media så toppas listan av Iran och Grekland, där så många som 74 procent anser att nyhetsförmedlingen ”sällan” eller ”aldrig” är balanserad och neutral. Bland europeiska ”demokratier” sticker även Frankrike (68%) och Österrike (65%) ut i den frågan. I Sverige är motsvarande siffra 55 procent.

Auktoritära länder får bäst resultat
I de länder som i regel brukar beskrivas som auktoritära – eller kanske till och med totalitära – tycks däremot upplevelsen av att folkviljan kommer till uttryck i politiken vara större. En invändning kan vara att människor i vissa av dessa länder inte vågar svara regimkritisk, men enligt Dalia Research har man erbjudit deltagarna fullständig anonymitet via onlineformulär.

Filippinerna – som beskrivits som ett land på väg mot diktatur sedan Rodrigo Duterte tog över som president – har lägst andel som anser att deras åsikt sällan eller aldrig tas hänsyn till inom politiken (41%). Landet följs av Mexiko, Egypten och Sydkorea (42% respektive), men även Kina (43%) och Ryssland (44%) får relativt gott betyg av sina invånare. I ”demokratin” Sverige är siffran 55 procent.

På frågan ifall man anser att regeringen agerar i ens intresse får Saudiarabien bäst betyg med endast 15 procent som svarar ”aldrig” eller ”sällan”, följt av Egypten (36%), Turkiet (39%) och Kina (40%). Här ligger även Iran och Ryssland bra till – i båda länderna anser endast 46 procent att regeringen sällan eller aldrig tar hänsyn till deras åsikt – speciellt om man jämför med ”demokratier” såsom Sverige där motsvarande siffra alltså är 70 procent.

Positivt utveckling
Att auktoritära länders ledare för en politik där invånarna upplever att deras åsikt tas hänsyn till och som ligger i deras intresse, medan sprickan mellan folket och dess ledare europeiska i så kallade demokratier är betydligt vidare är ett intressant faktum. Troligtvis kan det bero på att politikerna i land efter land i Europa konsekvent har vägrat att ta hänsyn till uppenbara yttringar från folket om en vilja till förändring, framförallt i frågor som rör massinvandring där politikerna i vissa fall dessutom är bakbundna av beslut i globalistorganisationen EU.

Ledare i liberala demokratier kan också lätt ta impopulära beslut som saknar folklig förankring, för att sedan gömma sig bakom byråkrati och parlamentariska majoriteter. I Sverige har man dessutom exempelvis avskaffat tjänstemannaansvaret.

I auktoritära länder är det däremot i regel tydligt vem som bär ansvar för vilka beslut, och politiker som gör bort sig riskerar att avsättas och dessutom ställas till svars för sitt agerande. Detta gäller inte bara tjänstemän eller politiker på lägre nivå, utan även ländernas ledare.

Resultatet av den omfattande undersökningen är förstås både positivt och intressant. Det bekräftar den växande klyftan mellan folket och makten i Norden och i Europa. Samtidigt visar det att ett auktoritärt styre, där människor med ansvarspositioner kan hållas ansvariga för sina beslut, är ett system där folkviljan kommer till starkare uttryck än i liberala demokratier – med andra ord precis den typen av system som Nordiska motståndsrörelsen vill införa, och som av våra fiender beskrivs som ”odemokratiskt”.

LÄS ÄVEN: Är vi fiender till demokratin som bör förbjudas av staten?

Källa:
Democracy Perception Index 2018

  • Publicerad:
    2018-06-21 16:37