KULTUR. En professor i litteraturvetenskap med djupa kunskaper om litteratur men bristfälliga om nationalsocialism hävdar – med anledning av ett uppmärksammat rättsfall – att ”nazisterna” inte förstår diktaren Tegnér.
Esaias Tegnér sätter en lagerkrans på Adam Oehlenschlägers huvud i Lund 1829. Målad av Constantin Hansen (1804–1880).
Rikard Schönström, professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet tillika styrelsemedlem i Tegnérsamfundet, har skrivit en artikel i Sydsvenskan med titeln ”Nazisterna missförstår Tegnér”.
Bakgrunden till artikeln, förklarar professorn, är det faktum att Svenska Akademien har stämt Nordiska motståndsrörelsen och sajten Nordfront för att på webbsidan ha citerat dikter av bland andra 1800-talsförfattaren Esaias Tegnér.
Schönström vill med sin text leda i bevis att den ”bombastiska nationalismen” i ”nazisternas propaganda” är totalt väsensskild från den patriotism som författaren omhuldade – och som ”nazisterna har missförstått”.
Problemet för Schönström blir att medan han är väl bevandrad i svensk litteraturhistoria visar sig hans kännedom om nationalsocialism vara högst begränsad.
Han inleder med att påtala sin sympati med initiativtagarna till ovan nämnda stämning – då han finner det fullt rimligt att ifrågasätta om litterära klassiker verkligen ska få citeras ”för vilka politiska ändamål som helst”.
Tegnérs ”nationalromantik innebar inte det de [”nazisterna”] inbillar sig” slår Schönström fast. Och ”fosterlandskärleken” hos Tegnér har, betonar han, ingenting med den hos ”nazisterna” att göra.
Dagens nordiska stater passé – dags för den nordiska nationen
Huvudpersonen i Tegnérs lyriska epos Frithiofs saga från 1825 är, skriver Schönström, en ”trotsig, vemodig…nationell idealtyp” – men han är ”ingalunda svensk” ty Tegnér var, till skillnad från dagens nationalister tycks Schönström mena, mer intresserad av det generellt nordiska än av det nationella.
Om Schönström hade tagit del av Nordiska motståndsrörelsens partiprogram Vår väg hade han insett att organisationen till fullo delar Tegnérs perspektiv här.
Inom den radikala skandinavismen på 1830- och 40-talen, som Tegnér omfattade, betraktade man monarkier som Sverige och Danmark som passé och man var, menar Schönström, snarare ”regionalister” än ”nationalister” i dagens mening av ordet.
Den nation man ändå efterfrågade var ett förenat Norden – en enhet baserat på de nordiska folken, deras gemensamma språk och historia. Det Skandinavien man drömde om var inte så mycket ett geografiskt territorium som ett etniskt.
Här kan man alltså se slående likheter med den nationalsocialism som Nordiska motståndsrörelsen förfäktar, enligt vilken folket är den enhet som nationen vilar på.
Schönström menar att de radikala skandinavisterna till skillnad från dagens nationalister i allmänhet, och från ”nazister” i synnerhet, förespråkade ”geografisk och social mobilitet” samt ”kulturell öppenhet och rörlighet”.
Det finns inget i Nordiska motståndsrörelsens visioner som motsätter sig att människor ska kunna resa inom, till och från den nordiska staten. Där finns inte heller något som talar mot att kulturella impulser ska kunna korsa gränser.
Däremot kommer staten se till att folkstammen bevaras och arrangerade migrationsströmmar som syftar till folkutbyte kommer att stoppas, likaväl som kulturverksamhet som är skadlig för det nordiska folket.
Allas lika kulturella värde?
I Tegnérs dikt ”Svea” – som reciteras på Nordfront – ”lyfts” enligt Schönström visserligen ”nordens kultur fram på bekostnad av söderns” och diktarens perspektiv är att ”vårt kulturarv är minst lika betydelsefullt som de kulturmönster vi har importerat från andra länder”.
Här skulle, föreslår Schönström, skillnaden mellan Tegnérs och ”nazisternas” perspektiv vara att de senare anser det egna kulturmönstret självklart överlägset alla andra.
Den nationalsocialistiska hållningen är dock inte att ”det egna kulturmönstret” objektivt sett är ”överlägset” andra. Däremot anses varje etnisk / raslig grupp ha en naturlig benägenhet – och självklar rätt – att betrakta det egna mönstret som det bästa för dem själva.
Schönström medger att det i dikten ”Svea” finns en ”storvulen patriotisk retorik” som han själv ogillar – men till skillnad från dagens ”nazister”, resonerar han, hade 1830- och 40-talens skandinavister ”en ursäkt”: Man hade 1809 förlorat den östra rikshalvan Finland till Ryssland.
Ett huvudmotiv för nationella i Sverige och hela Norden idag att ta upp kampen för sitt folk och ett fritt och oberoende Norden är det systematiskt genomförda folkutbyte som pågår. Detta nämner Schönström i sin artikel inget om, vilket får hans tidsjämförelse att halta.
Tegnérs dikt ”Skidbladner” bygger, hävdar Schönström – i det att han jämför med ”nazisternas” hållning – ”inte på hat mot främmande folkslag och deras levnadsvanor, utan tvärtom på tanken att olika kulturer skulle kunna mötas och befrukta varandra i diktens demokratiska universum”.
Här kan det inte nog betonas att nationalsocialismen är den livsåskådning enligt vilken olika folk och kulturer har den självklara rätten att slåss för sin integritet. Det är enligt nationalsocialismen i en värld bestående av starka oberoende etniskt baserade nationalstater som verklig kulturell mångfald kan bevaras.
I den världsordning som globalister kämpar för att genomdriva kommer inte ”olika kulturer…kunna mötas och befrukta varandra” ty de kommer att vara utplånade.
”Ädla drag hos ursvensken/urnordbon”
Avslutningsvis konstaterar Schönström att det inte endast är ”krigiska dygder som Tegnér framhåller som genuint svenska eller nordiska”. Han pekar här på ett ”ädelt drag hos ursvensken” som, skriver han, ”man kunde önska att vår tids nazister och högerpopulister hade förstått den djupare innebörden av”:
Nöjd med hvad jorden bjöd, och skog och bölja gaf
han sökte ingens skydd och hade ingen slaf.
Med svärdet och en vän han trygg och rik sig trodde,
och Gästfrihet var namn på hyddan der han bodde.
Schönström är dock dåligt påläst. Enligt Nordiska motståndsrörelsens vision kommer medborgaren i det befriade Norden – precis som huvudpersonen i dikten ”Svea”
”Gästfrihet” är för nationella i allmänhet och nationalsocialister i synnerhet ett erkänt och hyllat drag i den nordiska folksjälen. Men det är också bland annat just denna egenskap som skrupelfria globalister utnyttjar och perverterar för sina syften när man försöker genomdriva sitt folkmord i Norden genom ett systematiskt folkutbyte.
Hoppa till huvudinnehåll
