INRIKES • Regeringen vill introducera ett nytt krav på heltidsaktivitet för arbetsföra personer med försörjningsstöd. Kravet föreslås vara ej förhandlingsbart och ersättningen ska dras in för den som kan men ej vill sysselsätta sig på fulltid.

I Sverige finns ett bidragssystem som möjliggör för icke-svenskar, och ofta även sådana utan ett så kallat svenskt medborgarskap eller ens någon som helst egentlig anknytning till landet att erhålla sitt livsuppehälle på svenskarnas bekostnad – och helt utan motprestationer. Den sittande regeringen vill nu ställa ett krav på full sysselsättning för samtliga bidragstagare oavsett etnicitet.

Det var på lördagen som statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson vid Moderaternas sammankomst Sverigemötet tillkännagav det egna partiets samt regeringens ambitioner om att införa ett långtgående aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd (tidigare socialbidrag). Finansministern beskriver kravet som en central komponent i regeringens åtgärdspaket syftande till att stärka den så kallade arbetslinjen. Ett nytt bidragstak ska upprättas samtidigt som ett nytt system implementeras, enligt vilket ”nyanlända” steg för steg inlemmas i ”den svenska välfärden”.

Ovillkorligt sysselsättningskrav

— Alla personer som mottar försörjningsstöd och har arbetsförmåga ska också ha en heltidsaktivitet. Det är innebär även ett krav på kommunen att erbjuda och tillhandahålla heltidsaktivitet. Men det är framför allt krav på personer som hamnar i långvarigt utanförskap att vara aktiva, förklarar Svantesson till tidningen Dagens Industri.

Regeringen avser inom en nära framtid tillsätta en utredning med uppgift att presentera alternativa lösningar på aktivitetskravets utformning samt förslag på lämpliga aktiviteter. Deadline för utredningen kommer att sättas till april nästa år, varefter regeringens arbete med en proposition vidtar. Finansministern betonar särskilt att stödet kommer att krympa för arbetsföra mottagare som ej har full sysselsättning.

— De ska göra det som leder till att de kommer närmare arbetsmarknaden. Men de ska också göra det som gör nytta för det gemensamma. Det kan handla om utbildning, det kan också handla om att hjälpa till med olika saker i kommunen eller regionen”, säger hon till Dagens Industri. Givet riksdagens nuvarande sammansättning förutspår politiska bedömare att regeringen kommer kunna driva igenom sin föreslagna förändring.