KVINNOHÄLSA. Victoria Adler listar de vanligaste preventivmedlen och går igenom deras skadliga inverkan på våra kroppar och psykiska hälsa.

Kunskapen och medvetenheten om kvinnokroppen och hur dess cykler fungerar har blivit ytlig, kvinnans livgivande system behandlas således med bristande respekt för dess komplexitet. Ungdomen saknar sund vägledning av en vuxenvärld som abdikerat från traditionellt ansvar. Så även utan ett promiskuöst leverne finns det behov av att i olika mån kunna styra när man vill bli gravid och skapa eller utöka sin familj.

Med ett desorganiserat utgångsläge blir det emellertid svårt att finna tillförlitlig information om alla de olika preventivmetoderna och tilliten sätts så klart till etablissemangets utsedda expertis på området. Dessa ger dock främst rekommendationer i läkemedelstillverkarnas favör; vad som anses vara stora fördelar med hormonella preventivmedel framhävs medan biverkningar förminskas eller helt utelämnas.

Kritik kallas ”skrämselpropaganda”

Helena Kopp Kallner, gynekolog och överläkare vid Danderyds sjukhus, bemötte i Göteborgsposten förra året vad hon kallade ”skrämselpropagandan om p-piller”. Som svar på att ”ansedda dagstidningar” publicerat larmrapporter om biverkningar, beskyllde hon ”anti-hormonlobbyn” för att bedriva en konspirationsteoretisk kampanj om brist på forskning. Det finns inga belägg för att en sådan lobby existerar, däremot rapporterar en växande grupp kvinnor biverkningar som inte tas på allvar. Kopp Kallner menar att dessa biverkningar är inbillade.

Å andra sidan är hormonindustrins lobbyverksamhet ett faktum och Kopp Kallner synnerligen jävig. Exempel på bindningar, rapporterade i hennes presentation av ”Positiva hälsoeffekter av antikonception” 2017:

  • Jag föreläser för: Actavis, Bayer, Gedeon Richter, Teva samt MSD inom antikonception och myom. Jag har expertuppdrag för: Bayer, Evolan, Gedeon Richter, Exeltis, MSD, och Natural Cycles inom ovanstående
  • Jag undervisar på kurser sponsrade av: MSD och Bayer
  • Jag har skrivit avsnitt i: Preventivmedelsguiden (sponsrad av Bayer) samt i Läkemedelverkets rekommendationer för antikonception

Jävsdeklaration hos Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) 2018 där hon är styrelseledamot:

  • Eget bolag KallMetAB. Inom ramen för detta företag pågående eller avslutade uppdrag som sakkunnig, ledamot i Medical Advisory Board samt arvoderade föreläsningar och/eller framtagande av material för Bayer, MSD, Actavis, Natural Cycles, Allergan, Teva, Gedeon Richter, Exeltis, Ellen AB och Internetmedicin. Klinisk prövare i studier sponsrade av Bayer, Myovant, Mithra, SunPharma, MSD.

Lobbar för hormonella p-medel, mot graviditet och naturligt liv, i GP 7 juni 2018:

Ska man då avstå hormonella preventivmedel på grund av risker? Vad är alternativen? Ett ”naturligt liv” är inte särskilt bra för fertila kvinnor. Utan någon preventivmetod blir kvinnan gravid omkring 12-15 gånger i sitt liv och med mindre effektiva metoder uppskattningsvis 4-6 gånger.

Kopp Kallner hyllar de hormonella preventivmedlen som en historisk revolution för att ha möjliggjort sex utan risk för graviditet. Påståendet är inte helt korrekt då inget preventivmedel fungerar till hundra procent och de hormonella varianterna kan utgöra en falsk trygghet på grund av övertro. Vidare uppmanar hon med högtidlig ton, att vi inte får glömma förekomsten av allvarliga risker med graviditet, såsom utomkvedshavandeskap (ett befruktat ägg som fastnat utanför livmodern), tumörer och blodpropp. Information om risker med p-piller (exempelvis humörsvängningar, nedsatt sexlust, bröst- och livmoderhalscancer, blodproppar och dödsfall), anser hon skrämmer kvinnor och att de ”positiva hälsoeffekterna” bör lyftas fram i högre grad. Vad Kopp Kallner anser vara positiva hälsoeffekter utöver att undvika graviditet, är minskad mens och mensvärk. Det kan låta lockande att slippa men alla håller inte med om att det är hälsosamt att på onaturlig väg manipulera våra naturliga cykler, våra fortplantningsorgan och hormonsystem.

Fertilitetsförståelse – en förutsättning för att själv fatta bra beslut

Jenny Koos är sexualhälsorådgivare (Holistic reproductive health practitioner) och undervisar vid Justisse College samt hjälper klienter till hormonell hälsa med hjälp av funktionsmedicin. Hon är handledare i Justissemetoden och Billingsmetoden (fertilitetsmedvetenhet och naturlig familjeplanering), föreläser och släpper under 2019 en bok om fertilitetsförståelse. I tidskriften Kurera berättar Jenny om sitt kall att hjälpa kvinnor med sin menscykel, att bli gravida och att kunna göra informerade val gällande preventivmetoder. ”Att lära ut hur vi tar makten över våra egna kroppar är en del av min feministiska kamp.”

Hon förklarar att den blödning som uppstår under p-pilleranvändning inte är en äkta menstruation utan en så kallad bortfallsblödning som ofta upplevs lättare. Kvinnan har då inte längre en fertil menscykel med ägglossning och menstruation, utan befinner sig i ett syntetiskt klimakterium. Bortfallsblödningen som är helt onödig, beror på den tillfälliga destabilisering som uppstår i livmoderslemhinnan när man under sju dagar gör månatligt uppehåll med de hormonhaltiga pillren (eller p-ringen), vilket enligt nyare rön även minskar preventiveffekten. De som utvecklade p-pillren trodde att det skulle bli mer acceptabelt för kvinnor om det verkade som att de behöll en fungerande menstruationscykel.

Att ha en frisk menscykel minskar inte bara risken för hjärt- och kärlsjukdomar, bröst- och livmoderhalscancer samt benskörhet och stroke, det ger även positiva effekter på humör och libido.

Att tunga blödningar och smärtor är vanligt, är inte samma sak som att det är friskt eller normalt. Det är inte normalt att få järnbrist av sin menstruation. Våldsam PMS och smärta är inte ett resultat av att ha en livmoder. När kvinnor har så problematiska cykler så är det ett tecken på ohälsa […]

Menscykeln speglar vår allmänhälsa säger Koos, kvinnors ohälsa och hormonella obalanser uppstår av samma anledningar som andra folksjukdomar, inte på grund av kvinnokroppen i sig. Och utan helhetsperspektiv på de faktorer som gör oss sjuka, så har vården inget bättre alternativ att erbjuda än p-piller. Det vill säga, att skolmedicinen i vanlig ordning angriper kroppen med symtomdämpande medel, i stället för att söka grundorsaker och finna lösningar som stimulerar läkning.

Nyhetsmedier rapporterade 2015 att användningen av p-piller minskar. Några anledningar som nämndes var att kvinnor upplever problem med nedstämdhet, viktökning och minskad sexlust samt en ökad medvetenhet om att dessa onaturliga hormoner inte ska vara i kroppen. En del kvinnor väljer bort p-piller av rädsla för allvarliga biverkningar som blodproppar. Enligt Läkemedelsverket vid samma tidpunkt, hade 21 kvinnor under de senaste tio åren avlidit till följd av blodpropp i lungan, vållad av p-piller. Viveca Odlind, gynekolog och professor vid Läkemedelsverket, hävdade dock att nyttan överstiger riskerna eftersom graviditet och att gå igenom en förlossning eller abort inte heller är riskfritt.

Väldokumenterade mediciner – men kvinnors mående negligeras

Angelica Lindén Hirschberg, professor samt specialistläkare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet, säger att vi vet en hel del om allvarliga medicinska risker med p-piller men nästan ingenting om hur de påverkar kvinnors hälsa, mående och beteenden i övrigt. Detta trots att omkring hundra miljoner kvinnor världen över använder dem dagligen.

Med tanke på att så många kvinnor använder p-piller, och att så många berättar om olika biverkningar, så finns det anmärkningsvärt lite forskning om hur pillren påverkar kvinnors livskvalitet.
– Det beror på att läkemedelsbolagen till stor del styr forskningen. Det ligger inte i deras intresse att jämföra p-piller med placebo för att få veta mera om biverkningar, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Tillsammans med andra forskare ledde Hirschberg en stor studie vid Karolinska Institutet som publicerades 2017. Studien som innefattade 340 friska kvinnor visade att det vanligaste kombinerade p-pillret, som innehåller de syntetiska hormonerna etinylöstradiol och levonorgestrel, orsakade signifikant lägre livskvalitet för kvinnorna som fått p-piller jämfört med dem som fick placebo. Både det generella välbefinnandet och specifika aspekter som humör, självkontroll och energi påverkades negativt. Dock noterades ingen betydande ökning av depressiva symtom.

En registerstudie utförd på Lunds universitet visade förra året däremot ett samband mellan bruk av hormonella p-medel och ökad förskrivning av psykotropa läkemedel (beteende- och humörförändrande; till exempel vid oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter och depressioner) till flickor och kvinnor i tonåren. Förskrivning av psykotropa läkemedel var högst vid användning av hormonella medel baserade på enbart gestagener. Resultaten överensstämmer med vad som framkom i en stor dansk registerstudie publicerad 2016.

”Huruvida p-piller, hormonspiral och andra hormonella preventivmedel kan leda till att kvinnor blir nedstämda, drabbas av depression eller på annat vis mår psykiskt dåligt är omdebatterat. Och trots att många kvinnor vittnar om sådana erfarenheter har forskningen hittills inte gett någon entydig bild.”

Likväl påstår Helena Kopp Kallner i GP 2018 att få läkemedel är så beforskade som hormonella preventivmedel. Att flera studier har visat samband mellan hormonella preventivmedel, depression och självmord menar hon är en feltolkning av vetenskapen.

Året före rapporterade SVT om fortsatt minskad användning av p-piller, detta trots att alla kvinnor under 21 år sedan årsskiftet kunnat få hormonella preventivmedel gratis och sedan 2014 betalade kvinnor under 26 år bara 100 kronor per år för vissa preventivmedel. Kopp Kallner som inkallad expert ansåg det vara ett problem att allt fler kvinnor söker sig till naturliga metoder.

Här bör tilläggas, att den biologiskt och medicinskt optimala åldern för barnafödande infaller när kvinnan är mellan 16-18 år och fram till 25-års ålder är förhållandena som bäst för graviditet. Därefter blir det i långsam takt svårare att bli gravid och risken för komplikationer ökar.

Fler anledningar till att ifrågasätta användning av hormonella preventivmedel

Hormonella störningar
Vid tillförsel av hormonella preparat blockeras produktionen av kroppsegna hormoner. Långvarig användning av exempelvis syntetiskt gestagen, orsakar en hormonell obalans via minskad produktion av kroppseget progesteron och resulterar i östrogendominans (även med lågt östrogen). Hormonbristen kan kvarstå långt efter att man slutat med preventivmedlet. Även kopparspiralen påverkar kvinnans hormoner eftersom koppar korrelerar med- och ökar östrogennivåerna. Obalans i könshormoner kan orsaka PCOS (Polycystiskt ovariesyndrom), PMS, oregelbunden menstruation, minskad sexlust, minnessvårigheter, slöhet, nedstämdhet, långsam förbränning, sömnbesvär, infertilitet, hormonell akne. I klimakteriet kan symtomen visa sig som vallningar och torra, sköra slemhinnor med mera.

Negativ miljöpåverkan
Ethinylestradiol (syntetiskt östrogen) från p-piller påverkar vattenlevande organismer när rester kommer ut i vattendrag. En avhandling från Lunds universitet visar att hormonet förändrar fiskars gener och kan ge beteendeförändringar, fiskarna får även svårare att fånga föda. Undersökningen visar också att barnmorskor tycker sig sakna kunskap. Att den information de får främst kommer från läkemedelsföretagen, vilket tillsammans med att subventioneringssystemet framför allt innefattar hormonella preventivmedel, gör att kunskapen om hormonfria alternativ blir sämre. Tidigare studier visar också att fiskar får problem med att föröka sig, hela fiskpopulationer kan försvinna och ge konsekvenser för hela ekosystem. Enligt Läkemedelsverket utgör även Levonorgestrel (syntetiskt progesteron) en miljörisk, fortplantningen avstannade helt hos fisk vid nivåer mycket lägre än vad som funnits i kommunalt avloppsvatten.

Manlig infertilitet
De höga halterna av hormonrester i floden Themsen gjorde hanfiskar mer lika honfiskar och de blev sterila, detta visade en rapport redan 2002. Efter mätningar från tio floder fann forskarna att nästan hälften av dem innehöll hanfiskar med testiklar fyllda av ägg istället för spermier. En tiondel av fiskarna var sterila och en fjärdedel hade skadade spermier. Doktor Susan Joblings, en av forskarna bakom studien uttryckte: ”Det finns verklig orsak att vara orolig för om den manliga reproduktionshälsan också kan påverkas”. En metastudie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction Update, visar alarmerande resultat. Mellan 1973 och 2011 sjönk spermakoncentrationen hos män i Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland med 52,4 procent, den totala mängden spermier (antalet per utlösning) hade minskat med 59,3 procent.

Näringsbrist
Många studier har visat att läkemedel och p-piller urlakar kroppen på näring, vilket kan vara en bidragande orsak till olika biverkningar. Främst gäller det folsyra, B2-, B6-, B12-, C- och E-vitamin samt mineralerna magnesium, selen och zink – näringsämnen som till exempel kopplats till depression vid brist.

De subventionerade preventivmetoderna och erkända biverkningar
Alla hormonella metoder innehåller syntetiskt gestagen som liknar progesteron (gulkroppshormon). Kvinnans ägglossning uteblir i varierande utsträckning beroende på preparat, cervixsekretet förtätas så att spermier inte kan ta sig in i livmodern och livmoderslemhinnan påverkas så att ett befruktat ägg inte kan fastna och utvecklas.

Kombinerade preparat:

Kombinationspiller (p-piller)
Innehåller utöver gestagen även konstgjort östrogen (etinylestradiol) eller naturligt (estradiol), som främst reglerar blödningsmönstret. Det finns olika typer av p-piller (monofasiska och sekvenspreparat), samt p-piller med olika mängd östrogen och olika gestagener.

Biverkningar
Vanliga: viktökning, huvudvärk, nedstämdhet, humörförändringar, illamående, magsmärta, ömhet i brösten, blödningar.

Mindre vanliga: vätskeretention (ödem), migrän, minskad sexlust, blodtrycksförhöjning, kräkningar, diarré, hudutslag, nässelutslag, utebliven menstruationsblödning, bröstförstoring. Ökad risk för stroke för kvinnor som har migrän med aura.

P-plåster och p-ring
Fungerar på samma sätt som kombinerade p-piller. Plåster byts varje vecka i tre veckor, sedan sju dagars uppehåll. Ringen placeras vaginalt och används i tre av fyra veckor.

Biverkningar p-plåster
Vanliga: illamående, bröstspänning, huvudvärk.

Mindre vanliga: trötthet, sjukdomskänsla, kräkning, buksmärtor, uppblåsthet, inflammation i tjocktarmen, diarré, migrän, humörsvängningar, depression, yrsel, acne, hudklåda, hudirritation, hudutslag, svampinfektion i slidan, inflammation i slidan, smärtsam och/eller riklig menstruation, blödning, sammandragningar i livmodern, flytning. Blodproppar förekommer i något högre frekvens.

Biverkningar p-ring
Vanliga: buksmärta, illamående, vaginal svampinfektion, klåda i underlivet, flytningar, huvudvärk eller migrän, nedstämdhet, minskad sexuell lust, ömmande bröst, bäckensmärta, smärtsamma menstruationer, acne, viktökning, utstötning av ring.

Mindre vanliga: synrubbning, yrsel, svullen buk, kräkning, diarré eller förstoppning, ödem, blåskatarr, täta trängningar, samlagssmärta, blödning, förhöjt blodtryck, ökad aptit, ryggvärk, muskelkramper, värk i ben och armar, ömma bröst, inflammation i livmoderhalsen, förändringar i blödningsmönstret, vaginal infektion, håravfall, eksem, klåda, utslag, värmevallning. Blodproppar förekommer i något högre frekvens.

Gestagena preparat:

Minipiller och mellanpiller
P-piller med enbart gestagen, i olika hög dos.

Biverkningar mellanpiller
Vanliga: humörsvängningar, nedstämdhet, minskad sexuell lust, huvudvärk, illamående, acne, bröstspänningar, oregelbunden eller utebliven menstruation, viktökning.

Mindre vanliga: infektioner i underlivet, svårigheter att använda kontaktlinser, kräkningar, smärtsam menstruation, vätskefyllda blåsor på äggstockarna, trötthet.

Biverkningar minipiller
Vanliga: oregelbundna blödningar, utebliven menstruation samt bröstspänningar.
Mindre vanliga: Illamående, huvudvärk, nedstämdhet, vätskefyllda blåsor på äggstockarna.

Hormonspiral
Har ett gestageninnehållande hölje med olika mängd hormon. Finns i olika varianter och storlek. Sätts in av läkare eller barnmorska och byts efter fem respektive tre år.

Biverkningar
Vanligt förekommande: huvudvärk, buk- och underlivssmärtor, akne, fet hy, blödningsförändringar, cystor på äggstockarna, inflammation i yttre könsorgan och slida eller flytning.

Mindre vanligt: nedstämdhet, depression, migrän, illamående, infektion i de inre könsorganen, menstruationssmärtor, smärtor och obehag i bröstet, utstötning av spiralen (helt eller delvis), håravfall, ökad kroppsbehåring.

Ett av de främsta försäljningsargumenten för hormonspiral är att den “enbart verkar lokalt” (i livmodern) men hormoner färdas i blodströmmen och transporteras ut via användarens urin. Levonorgestrel övergår i bröstmjölk och nyligen har hormonspiralen länkats till bröstcancer hos kvinnor som genomgått klimakteriet. Biverkningarna skvallrar högljutt om att det intrauterina implantatet har effekt på hela kroppen och inte bara lokalt.

P-stav
En mjuk plaststav med hormon inuti, placeras under huden på den icke dominanta överarmens insida. Sätts in och avlägsnas (godkänd för tre års användning) under lokalbedövning.

Biverkningar
Vanliga biverkningar: akne, huvudvärk, viktökning, bröstömhet, smärtor och infektion i slidan, blödningsrubbningar.

Mindre vanliga: håravfall, yrsel, depression, känslomässig labilitet, nervositet, förändrad sexlust, förändrad aptit, buksmärtor, illamående, gaser, smärtsamma menstruationer, viktnedgång, influensaliknande symtom, smärtor, trötthet, värmevallningar, smärtor från implantationsstället, reaktioner från implantationsstället, ovarialcystor som i sällsynta fall kan orsaka mer allvarliga problem.

P-spruta
Injektion sker var tredje månad, vanligtvis i skinkan. Bör inte användas som längre än under två års tid.

Biverkningar
Vanliga: huvudvärk, magsmärtor, viktökning.

Mindre vanliga: nedstämdhet, minskad sexlust, illamående, acne, håravfall, hudutslag, ryggsmärtor, kraftlöshet, ömma bröst.

Andra biverkningar är långvarigt blödningsuppehåll (amenorré) efter avslutad behandling med högpotent gestagen, det kan dröja upp till ett år innan ägglossningen kommer igång igen. Risk för osteoporos; långvarig tillförsel av högpotent gestagen kan leda till minskad egen östrogenproduktion och därigenom ha en negativ påverkan på bentätheten.

Akut-p-piller (dagen-efter-piller)
Tablett med levonorgestrel ska tas inom 72 timmar efter samlaget, medan tablett med ulipristalacetat (UPA) har effekt i upp till fem dygn efter ett oskyddat samlag. Förhindrar befruktning genom att förhindra eller förskjuta ägglossningen. Om en befruktning redan har skett så hjälper inte ett dagen efter-piller. Receptfria.

Biverkningar
Vanligast förekommande är huvudvärk, dysmenorré och illamående.

Kopparspiral
De första plastspiralerna kom på femtiotalet och var formade som spiraler. De verkade genom en mekanisk retning på slemhinnan vilken förhindrar det befruktade ägget från att fästa sig. Idag är de vanligaste inläggen T-formade. Kopparspiralen är inlindad i tunn koppartråd vilken avger kopparjoner i livmodersekretet och skapar en främmande kroppsreaktion (kronisk inflammation och granulombildning kring irriterande främmande föremål). Spiralen har en toxisk effekt på spermier och gör så att slemhinnan inte tar emot ett befruktat ägg.

Kopparspiralen fungerar mycket effektivt som akutpreventivmedel när den sätts in inom fem dagar efter ett oskyddat samlag. Kan användas i fem till tio år.

Risker
Rikligare och mer långvariga menstruationsblödningar, anemi, ökade menstruationssmärtor, smärta och obehag mellan blödningar, allergiska hudreaktioner, anemi, utstötning. Initialt föreligger en liten risk för infektion.

Efter en defekt produktionsomgång 2015-2017 drabbades ett tjugotal kvinnor av sönderfallande spiraler med bitar som blivit kvar i livmodern efter uttag. Risken är att livmodern perforeras samt att man inte kan bli gravid. Operation krävs för att avlägsna bitarna. ”Det är jätteolyckligt, men samtliga tillverkare av kopparspiraler i hela världen har drabbats fast i olika tidsperioder”, sa Vd:n för företaget som sålt spiralen i Sverige.

Kopparspiralen är klassad som en medicinteknisk produkt och kräver inte noggranna studier eller uppföljning av biverkningar så som för läkemedel. Förhöjda kopparkoncentrationer i lever och njurar, och förhöjda halter i blodet har uppmätts hos spiralanvändare och kvinnor rapporterar symptom som även ses vid kopparöverskott via dricksvatten. Agneta Schnittger (med dr, pensionerad specialist gynekologi/obstetrik) tillsammans med Lina Rosengren (ST-läkare, doktorand), efterfrågade genom Läkemedelstidningen i januari fler studier över risker med kopparspiralen och att kvinnors symtom ska tas på allvar. Läkemedelsverket och tillverkaren håller inte med.

Symtom på kopparförgiftning som rapporterats av kvinnor med spiral: bukspänning, smärta, huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar och diarré, trötthet, takykardi (onormalt hög hjärtfrekvens) och andningspåverkan, koncentrationssvårigheter, ”hjärndimma” och depressiva tankar.

Barriärmetoder:

Kondom
Består vanligen av mycket tunn latex (gummi) men de finns också av plast. De flesta är behandlade med glidmedel. Skyddar även mot sexuellt överförbara sjukdomar.

Risker: Fettbaserade medel som olja, vaselin och hudkräm kan luckra upp skyddet. Om kondomen gått sönder eller glidit av rekommenderas akut-p-piller för att undvika graviditet. Latex kan orsaka allergiska reaktioner, till exempel utslag, blåsor, klåda, snuva och astmaliknande besvär. En del kondomer är preparerade med spermiedödande medel innehållandes nonoxynol-9 vilket är toxiskt och irriterande. En studie från 2002 visade flerdubblad risk för urinvägsinfektioner hos kvinnor; tolv gånger högre risk att drabbas efter användning av kondomer behandlade med N-9, medan kondomer utan spermiedödande medel gav sju gånger högre risk.

Pessar
Vaginalpessar och cervixpessar i silikon är biverkningsfria om kombinerade med en anpassad naturlig gel. Dessa rekommenderas ändå inte alls i samma utsträckning som de hormonella preparaten. Jag kommer skriva mer om pessar i nästa artikel.

Nonoxynol-9
Toxiskt och irriterande spermiedödande ämne som använts länge och utbrett, bland annat tillsammans med pessar och kondomer. Gelen är numera förbjuden i Sverige men utländska försäljningssidor på internet säljer spermiedödande medel och N9-preparerade kondomer med lockande argument. Det finns inga belägg för att dessa kondomer är bättre på att förhindra graviditet än kondomer insmorda med silikon.

Biverkningar
Spermierna dödas genom att deras yttre cellmembran löses upp, samma drabbar även andra celler i slidan. I nedbrytningsprocessen av N9 skapas nonylfenol, ett xenohormon med östrogenliknande effekt som kan verka hormonstörande. Vid regelbunden användning kan detta orsaka cellförändringar på livmodertappen (kan utgöra ett förstadium till livmoderhalscancer). Tidigare trodde man att N9 skyddade mot sexuellt överförbara sjukdomar men senare konstaterades det att medlet tvärtom ökar risken för att bli smittad. Detta genom att upprepad användning medför ökad risk för genitala lesioner (skada eller sjuklig förändring i vävnad eller organ).

Sterilisering
Hos mannen skärs eller bränns sädesledarna av under lokalbedövning (vasektomi). Hos kvinnan klipps eller blockeras äggledarna via titthålskirurgi under narkos, kan även utföras samtidigt som ett kejsarsnitt. Alternativt förs spiraler upp i äggledarna för att orsaka fibros, detta via hysteroskopi under lokalbedövning. Patienten står för en del av kostnaden som kan variera från vanlig patientavgift upp till tiotusen kronor, beroende på landsting.

Risker: Att du ångrar dig; för kvinnor finns ingen chans till att få ingreppet ogjort och för män är det väldigt svårt att återskapa fruktsamhet. I få fall kan blödningar uppstå hos kvinnan, detta kan komma att kräva en bukoperation som åtgärd. Två tredjedelar av alla män bildar efter ingrepp antikroppar mot spermier men det påstås ej påverka hälsan. Efter vasektomi finns en risk för graviditet på 0,1 procent per år.

Referenser:
Frågor ställda i telefonsamtal med en av Stockholms läns mödravårdscentraler. Samt öppna frågor till kvinnor i olika åldrar, hur de bemötts av ungdomsmottagning, läkare och barnmorskor.
Kopp Kallners lobbykrönika
Kopp Kallner – jävsförklaring
Kopp Kallners jävsdeklaration enligs SFOG
Jenny Koos svar till Kopp Kallner – flertalet studier länkade i kommentarer
“Nej – det är inte onödigt att menstruera”
Att göra uppehåll och blöda på p-piller är onödigt och minskar preventiveffekt
P-pillers effekt på livskvaliteten granskas
Karolinska Institutet: Kvinnors livskvalitet påverkas negativt av p-piller
P-piller knyts till ökat bruk av antidepressiva
Minskad användning av p-piller i Sverige – har fått allt sämre rykte
Illustrerad Vetenskap – Vilken ålder är den optimala att föda i?
Östrogen från p-piller påverkar fiskar negativt
Läkemedel i miljön
Mäns sperma allt sämre – nu varnar forskare
Oral contraceptives and changes in nutritional requirements
Kopparspiral – dags att ta kvinnors symtom på allvar
Jenny Koos sammanfattar information om hormonspiral
Spiral som preventivmedel
Antokoception
Preventivmedel för kvinnor
BAYER om biverkningar
Kondomer flerdubblade risk för urinvägsinfektioner
Hormonella preventivmedel och biverkningar
Spiraler kom ut i bitar – företag anmäls
Spermiedödande glidmedel

  • Publicerad:
    2019-03-25 09:00