IRAN • Införskaffandet av Sukhoi Su-35 tros kunna ge luftvapnet en rejäl boost i ett sanktionsdrabbat Iran, som idag kämpar hårt för att skaffa reservdelar till sin åldrade stridsflygplansflotta.

Nordfront skrev i slutet av december om en förväntad snar rysk leverans till Iran av jaktflygplanet Sukhoi Su-35, planet som Ryssland först tog i bruk i Syrien, och som där med framgång nyttjades som luftskydd åt stridsflygpatruller, då åtskilliga turkiska och israeliska flygplan tvingades bort från syriskt luftrum. Ryssland använder för närvarande detta jaktplan i sin pågående konflikt med Ukraina. Ett köpavtal mellan de två länderna Ryssland och Iran rörande detta flygplan har nu upprättats, rapporterar den officiella iranska nyhetsbyrån IRNA.

Stärkta band

Teheran har under det senaste året knutit allt starkare band till Moskva inom en rad olika sektorer – det militära är inget undantag. Kiev har samtidigt anklagat Teheran för att förse Moskva med ”kamikaze-drönaren” Shahed-136 som uppges ha använts i ryska attacker mot civila mål i Ukraina – en anklagelse som man från iranskt håll förnekar. I december varnade så Pentagons talesman John Kirby för att Ryssland med all säkerhet avser sälja Sukhoi Su till Iran. Talesmannen hänvisade till uppgifter om att iranska piloter lärt sig att flyga dessa stridsflygsplan i Ryssland, och att Teheran kommer att ta emot flygplanet under kommande år, vilket, förklarade han, ”avsevärt skulle stärka Irans flygvapen i förhållande till landets regionala grannar”.

Åldrad flotta och förnyade sanktioner

Flygvapnet i sanktionsdrabbade Iran har idag gamla slitna stridsflygplan och har en längre tid kämpat för att skaffa reservdelar, så att man kan hålla dessa plan i luften. Denna bedagade flotta består till stor del av ryska MiG- och Sukhoi-stridsflygplan från sovjettiden, samt några kinesiska flygplan, inklusive F-7. Vissa amerikanska F-4 och F-5 stridsflygplan som går tillbaka till före den islamiska revolutionen 1979 utgör en annan del av landets flotta. USA började återinföra sanktioner mot Iran 2019, ett år efter sitt ensidiga tillbakadragande från kärnkraftsavtalet med Iran under dåvarande president Donald Trump. Avtalet från 2015, formellt känt som Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) gav Iran befrielse från internationella sanktioner i utbyte mot begränsningar av landets misstänkta kärnkraftsprogram.