Hoppa till huvudinnehåll
Så hjälpte Sverige efterlyst terrorturk undan rättvisan i hemlandet
INTERNATIONELLT • Trots att Sverige förbundit sig vid att hjälpa Turkiet att bekämpa terrorism väljer man fortfarande att rädda misstänkta terrorister från turkisk rättvisa.
Den 28 juni skrev Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) på ett avtal med Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu om att ”föra kampen mot terrorism med beslutsamhet, uppsåt, i enlighet med alla bestämmelser” tillsammans.
Avtalet innebar att Turkiet tillfälligt lyfte sitt veto mot Nato-medlemskap för Sverige och Finland och landets president Recep Tayyip Erdoğan förklarade dagen efter att Turkiet förväntar sig att Sverige utlämnar terrorister till Turkiet ifall man ska släppa igenom den svenska Nato-ansökan. Gör man inte detta kommer Turkiet att stoppa ett svenskt Nato-medlemskap, utlovade Erdogan samtidigt.
Men i somras stoppade Högsta domstolen i Sverige en utlämning av turken Yilmaz Aytan, som begärts utlämnad av Turkiet misstänkt för terrorbrott. Tidningen Samnytt har granskat dokumenten kring Aytan, som visar att Sverige gjorde mycket mer än så för att hjälpa Aytan undan turkisk rättvisa.
Aytan greps ursprungligen av afghanska myndigheter när man 2018 slog till mot en koranskola där Aytan var rektor. Anledningen till att man slog till mot skolan var dess kopplingar till den så kallade Gülenrörelsen, som är terrorklassad i Turkiet och som pekats ut för kuppförsöket i landet sommaren 2016.
Turkiet begärde ganska snart att Afghanistan utlämnar Aytan, något som afghanska myndigheter förberedde att göra medan Aytan satt i husarrest. Men innan man hann agera flögs Aytan till Sverige i en ”blixtoperation” där han fick ett främlingspass av svenska myndigheter med motiveringen att hans pass beslagtagits i Afghanistan.
Migrationsverket beviljas också permanent uppehållstillstånd till Aytan efter en begäran från FN:s flyktingorgan UNHCR.
Tung bevisning mot Yilmaz Aytan
Samnytt skriver även att Turkiet lagt fram tung bevisning mot Aytan, bland annat ett konto hos banken Asya Bank, som kan kopplas Gülenrörelsen och en mobilapplikation som knyts till rörelsen. En stor del av bevisningen har dock belagts med sekretess.
Detta gör dock att Migrationsverket är än mer villiga att bevilja permanent uppehållstillstånd till Aytan, då kopplingar till kuppförsöket 2016 snarare ses som något som talar för att en person behöver skydd av Sverige. Detta eftersom sådana kopplingar kan leda till ”oproportionerliga eller godtyckliga straff” hemma i Turkiet.
”Genomgående ifrågasätts Turkiets rättssäkerhet, och de svenska myndigheterna menar att en terroranklagad riskerar att inte få en rättvis rättegång i det landet. Denna uppfattning genomsyrar bedömningen i fallet Yilmaz Aytan”, skriver Samnytt.
En officiell förfrågan från åklagarmyndigheten i turkiska Burdur om att utlämna den terrormisstänkte Aytan har sedan 2019 ignorerats av svenska myndigheter, skriver Samnytt vidare. I januari 2021 vänder sig turkiska ambassaden i Sverige direkt till svenska justitiedepartementet för att begära Aytan utlämnad, men först åtta månader senare förhörs han av Säpo.
I förhöret framgår det att Säpo förklarar för Aytan att han absolut inte kommer att frihetsberövas och att han bara förhörs för att ”Sverige är bundna av internationella konventioner och måste därför hålla ett förhör med honom”.
När Högsta domstolen i somras sedan beslutade att Yilmaz Aytan inte ska utlämnas hänvisar man till att brottet terrorrekrytering inte var olagligt i Sverige 2016, då Aytan anklagas för att ha begått brottet i Turkiet.