RÄTTSVÄSENDE • Regeringens utredare, som granskat migrationsmål, vill genom en rad åtgärder minska den politiska styrningen av rättsprocessen och höja den juridiska kompetensen hos dess aktörer.

Kammarrättsråd Erik Hjulström fick av Regeringskansliet den 8 juli 2022 i uppdrag att granska migrationsmål i Sverige. Den resulterande utredningen, som överlämnades till migrationsminister Maria Malmer Stenergard den 1 juni, omfattar ett antal lagändringar som tillsammans beskrivits som ”ett första stapplande steg i en uppgörelse med ett politiserat rättsväsende”.

Utredningen kretsar kring tre huvudåtgärder enligt utredaren nödvändiga att vidta för att man ska kunna återvinna förtroendet för ett ifrågasatt rättssystem, där inga krav idag ställs på belagd juridisk sakkunnighet på dem i störst behov av en sådan. Hjulström föreslår i korthet:

  • att endast jurister ska kunna bli offentliga biträden i migrationsmål.
  • att nämndemän åläggs avsäga sig sina politiska uppdrag under hela sin tid som nämndeman.
  • att reglerna kring så kallad substitution, det vill säga fenomenet att en avtalspart träder tillbaka till förmån för en ersättare – väsentligen styrs upp.

Vad den första punkten beträffar så föreslår utredaren mer specifikt att endast ”advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan person som har avlagt de kunskapsprov som krävs för behörighet till domaranställning” ska kunna förordnas som offentligt biträde i ett migrationsmål.

Substitution, olämpliga biträden och partikopplingar

Under punkt tre enligt ovan föreslår Hjulström att ett speciellt tillstånd framledes ska erfordras för offentliga biträden, som önskar bli ersatta i sin funktion. Beslut om ett sådant tillstånd ska enligt förslaget fattas av handläggande domstol eller myndighet.

Utredningen omfattar även ett förslag om att ombud och biträden, som av Polismyndigheten befinns olämpliga för sitt uppdrag vid Polismyndigheten eller Migrationsverket, ska kunna åläggas ett förbud att medverka i migrationsärenden. Ett sådant förbud föreslås kunna överklagas till Migrationsdomstolen.

Utredaren finner det vidare av yttersta vikt att fler nämndemän utan partikopplingar rekryteras till migrationsmål. Han hänvisar här till den uppenbara risken för ”politisk styrning av rättsligt beslutsfattande”.

Förekomsten av en sådan styrning inom det politiserade svenska rättsväsendet påtalades och varnades det för redan 1991 i en motion av Ny Demokratis partiledare Ian Wachtmeister. Sedan dess har mycket lite förändrats på området.

De i den nu aktuella utredningen listade lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.