INRIKES • Under fredagen har försvarsberedningen överlämnat sin totalförsvarsrapport till regeringen. I rapporten hyllas Nato-anslutningen och man förespråkar att rusta Sverige för krig.

Försvarsministern Pål Jonson (M) och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) har under fredagen mottagit en totalförsvarsrapport med titeln ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad” från Försvarsberedningen.

I rapporten förespråkar Försvarsberedningen att mer resurser läggs på Försvarsmakten. Detta gäller ”såväl innehåll, volym och framdrivningstakt jämfört med försvarsbeslutet 2020”, skriver regeringen på sin hemsida. För att överträffa Natos krav på att lägga minst 2 procent av BNP på försvaret föreslår man att trappa upp anslagen till det militära försvaret till 2,61 procent av BNP år 2030.

Värnpliktiga kan tvingas att strida för Nato

Man kommer också med en rad konkreta förslag, som att öka antalet värnpliktiga från 8 000 till 10 000 till år 2030 och 12 000 år 2032, samt att ytterligare utöka till 14 000 år 2035. Man vill också bilda nya förband och tidigarelägga två nya planerade brigader, med inriktningen att ha tre mekaniserade brigader och en infanteribrigad i allt väsentligt operativa 2030.

Försvarsberedningen har dock inte kommit överens om huruvida de värnpliktiga ska tvingas att strida i Natos anfallskrig, så kallade ”operationer och andra aktiviteter för avskräckning och försvar i fredstid”.

Detta innebär att man skjuter upp beslutet till framtiden. I rapporten kan man läsa:

Natooperationer utanför Sverige är en komplex fråga. Förutsättningarna för om och hur förband bemannade helt eller
delvis med värnpliktig personal skulle kunna användas i
Natooperationer i hela konfliktskalan och därmed hur de skulle
kunna utgöra en integrerad del av det kollektiva försvaret, inklusive den gemensamma operationsplaneringen, behöver belysas ytterligare.

Hotet mot Sverige har stärkts efter Nato-anslutningen

Trots att Nato-anslutningen hyllas medger politikerna också i rapporten att hotet mot Sverige har ökat sedan dess. Detta trots att politikerna hävdade motsatsen när man utan folkets medgivande ansökte om medlemskap i krigsalliansen.

— Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Vi kan inte heller utesluta att militära maktmedel eller hot om sådana kan användas mot Sverige eller våra allierade, säger Hans Wallmark (M), ordförande i Försvarsberedningen, till DN.

Eftersom de toppmoderna luftvärnssystem som väst skänkt till Ukraina har misslyckats med att skydda landets energiinfrastuktur från ryska robotar och drönare vill Försvarsberedningen se en satsning på luftvärn.

— Det handlar framför allt om system som kan bekämpa UAV:er och helikoptrar, säger Hans Wallmark.

Det nedmonterade civilförsvaret ska nu också byggas upp och för ändamålet vill man satsa 35 miljarder kronor fram till 2030.

— Det handlar om att bygga lager, men också om att ta emot stöd utifrån, det vi kallar värdlandsstöd, säger Hans Wallmark.