KOMMENTAR • Både Försvarsmakten och regeringen använder nu starka ord när de varnar folket för att det kan bli krig i Sverige. Men har Sverige verkligen en nationell konflikt med Ryssland och vad är det politikerna inte väljer att berätta?

Konferensen Folk och försvar som traditionsenligt hålls i början av året i Sälen har alltid varit en plats där auktoritära liberaler, orwellianska träsktroll och militanta globalister flyttar fram sina positioner. Det är på Folk och försvar vi får höra om vad makthavarna planerar för repression mot oliktänkande i framtiden och hur Sverige ska kringgå folkviljan för att positionera sig allt tätare med den transatlantiska maktsfären.

Detta år har både regeringen och Försvarsmakten gått ut och förklarat storebroderligt för folket att de nu måste förbereda sig för krig. Troligtvis drog man slutsatsen att folket nu är reda att höra dessa ord, då krigspropagandan kunnat intensifieras sedan 2022 i skydd av Rysslands invasion av Ukraina.

Det finns dock väldigt mycket som politikerna och överbefälhavare Micael Bydén väljer att utelämna i sina varningar. Exempelvis berättar de inte för folket varför Sverige går allt närmare ett krig eller vilka beslut som ligger bakom detta. Istället pekar man på att Ryssland invaderade Ukraina och påstår att Rysslands president Vladimir Putin nu är ”hungrig” att invadera andra närliggande länder. Utan Natos skydd är vi väldigt utsatta, påstod senare Bydén på måndagskvällen i en rad tv-program där han gästade. I vanlig ordning sammanfattades alltså retoriken i att den krigsallians som provocerat fram kriget i Ukraina nu är vår enda frälsning.

Finns inget svenskt intresse av krig mot Ryssland

Men faktum är att Sverige inte har någon isolerad nationell konflikt med Ryssland som är så allvarlig att den endast kan lösas med våld. Detta är sant även om man reducerar Sverige till den kulturmarxistiska förtryckarstaten med imperialistiska ambitioner om att sprida könsneutral jämställdhet och liberal demokrati i hela världen. Visst har länder som Ryssland, som tydligt valt en annan väg, irriterat sig på att lilla Sverige sponsrar subversiv och regimfientlig verksamhet på rysk mark och visst har det försämrat relationerna mellan länderna. Men det är inte något som i sig kommer att leda till krig.

Relationen mellan Sverige och Ryssland går helt enkelt inte att jämföra med vad som skedde i Ukraina innan den ryska invasionen. När Ryssland invaderade sitt grannland pågick redan sedan många år en väpnad konflikt i landets östra delar, där den ryska befolkningen i längden tydligt dragit det kortaste strået. Diplomatiska försök att lösa konflikten hade med all önskvärd tydlighet kollapsat, rent formellt med de två misslyckade Minskfördragen som aldrig implementerades trots att de såg ut att kunna lösa problemen på ett tillfredställande sätt för alla parter.

Till skillnad från Sverige och Finland uttryckte Ryssland också tydligt att man inte under några omständigheter kunde tolerera att Ukraina ansluter till Nato. Kreml signalerade helt öppet under många år att detta var en existentiell fråga, då Nato är en krigsallians specifikt riktad mot Ryssland och att dess infrastruktur i Ukraina utgjorde ett strategiskt hot mot den ryska säkerheten.

Det pågår inget krig mot någon rysk minoritet i Sverige och även om Ryssland starkt opponerar sig mot ett svenskt Nato-medlemskap och säkerligen kommer att svara på detta är det tydligt att Ryssland de facto kommer att tolerera det. Det finns heller inget annat specifikt i relationen mellan Sverige och Ryssland som är så allvarligt att det skulle leda till krig.

Det som däremot kan komma att leda till krig är att Sverige dras in i en större konflikt mellan Ryssland och Nato, eftersom Sverige så tydligt har valt sida. Detta har man gjort med all önskvärd tydlighet oavsett ett eventuellt medlemskap i krigsalliansen och det har skett med både ord och handling. Sverige har exempelvis skickat några av Försvarsmaktens bästa vapen till Ukraina med syfte att döda ryska soldater och i många fall även att döda civila i Donbass – samma befolkning som Ryssland gick till krig för att försvara. Sverige tänker upplåta amerikanska militärbaser i landet, vilket är en direkt motsvarighet av när Kuba upplät sovjetiska militärbaser med vapen riktade mot det amerikanska fastlandet.

Risken för krig beror därmed inte på något sätt på något nationellt svenskt intresse. Det är på grund av våra politikers ständiga önskan att ställa sig direkt i skottlinjen för globalisternas maktspel som det finns en risk.

Att det hela troligtvis kommer att avgöras av vem som vinner presidentvalet i USA senare i år är om något det ultimata beviset för att Sverige som nation helt saknar intresse av krig mot Ryssland. För om Donald Trump vinner presidentvalet är det extremt osannolikt att det blir krig någonstans eftersom Trump tydligt sagt att han kommer avveckla det amerikanska proxykriget i Ukraina och sluta ett avtal med Ryssland. Om däremot president Joe Biden vinner blir risken fortsatt hög eftersom han ständigt omges av krigsglada judar, nekons och andra hökar under sitt dementa korståg mot alla som vågar utmana Washingtons alltmer raserade världsdominans.

Nordfronts läsare förstår vad kriget handlar om

Ett annat bevis för att det inte finns något nationellt svenskt intresse för krig mot Ryssland är att Nordfronts läsare själva redan i juli svarade att de inte kommer att strida ifall de blir inkallade till en Natokonflikt. Hela 65 procent tänker vägra strida för Nato för att de ser krigsalliansen som ett hot mot vårt folk medan 15 procent anser att den ”mångkulturella” staten Sverige inte är värd att försvara.

Just nu pågår en liknande opinionsundersökning som mer specifikt frågar ifall läsarna kommer att välja fängelse eller krigsplacering i det eventuella storkriget som politikerna eftersträvar. Undersökningen är fortfarande pågående, men i skrivande stund har över 60 procent av läsarna svarat att de hellre väljer fängelse för att undvika att bli en bricka i globalisterna spel.

Det är precis detta som varken överbefälhavaren Micael Bydén, civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin eller för den skull statsminister Ulf Kristersson vill berätta: Sverige saknar helt intresse av ett krig mot Ryssland. Det är i Washington och i Natos högkvarter i Bryssel, där det sitter åldrande herrar och damer och drömmer om total globalistisk dominans, som intresset att offra Sverige i det stora globalistiska spelet finns.