SVERIGE. Granskning Sverige har ringt upp svenska Amnesty och frågat varför människorättsorganisationen inte hjälper Dan Park.
”Får samvetsfången någon hjälp av Amnesty?” Det var en fråga som Granskning Sverige ställde till Bob Vellucci, sittande i sekretariatet och ansvarig för ”blixtaktioner” på Amnesty Internationals svenska sektion.
”Samvetsfånge” är enligt Amnesty bland annat en person som, på villkor att de inte använt eller förespråkat våld, fängslats för sin åsikt eller gripits på grund av myndigheters politiska motiv. Att hjälpa samvetsfångar är en av Amnesty viktigaste uppgifter.
Men när Granskning Sverige ringer upp Amnesty påstås konstnären Dan Park istället ”förespråka hat”, och kriminella hatare får ingen hjälp av Amnesty.
– En person som använder sig av yttrandefrihet för att uttala och förespråka hat och hatpropaganda tar inte Amnesty upp överhuvudtaget. Detta eftersom vi anser att det handlar om hatbrott, säger Bob Velluci till Granskning Sverige.
När Vellucci får en fråga om hur han definierar vad som är politiska fångar förklarar han att sådana är ”personer som blir inlåsta på grund av deras politiska ställningstaganden” men att det ”finns ingen politisk fånge i Sverige”. Dan Park är istället en brottsling:
– Park har själv brutit mot en lag, hets mot folkgrupp.
Att Dan Park ännu inte dömts för åsiktsbrottet hets mot folkgrupp i samband med konstutställningen senast spelar enligt Vellucci mindre roll eftersom han dömts förut.
Dan Parks försök att provocera den politiska korrektheten med sin konst kan heller inte jämföras med de konstnärer som människorättsorganisationen annars hjälper. I fallet Dan Park finns det ”politisk anledning till det hela” (Parks konst) medan det enligt Vellucci inte gör det i de andra fallen som Amnesty åtar sig.
Efter ett tag vill Bob Vellucci inte fortsätta samtalet.
Hoppa till huvudinnehåll
