KOMMENTAR. Nyårsnatten år 2016 kommer att minnas som en mörk dag i Europas historia. Ursprungsbefolkningen i flera europeiska nationer fick då bekanta sig med en ny aspekt av det mångkulturella samhället. I den tyska staden Köln samlades en tusen man stark pöbel av migranter från Mellanöstern och Nordafrika (MENA) och utsatte firande tyskar för sexuellt våld och förnedring medan polisen stod maktlös.

epaselect_germany_cologne_sex_attacks

Brottsplatsen var Kölns centrala tågstation och torget utanför, där grupper av män samlades för att isolera och angripa kvinnor. Kränkningarnas magnitud varierade – allt från rån och tafsade till åtminstonde en fullbordad våldtäkt har rapporterats. 143 poliser ska ha funnits på plats under natten, men till föga nytta. Den tyska statens ordningsmakt fick, i skuggan av Kölns gotiska katedral, se sig besegrad av främmande makt.

Brottsoffrens berättelser
Berättelser om övergreppen börjar nu så sakteliga läcka ut. Några kvinnor har låtit sig intervjuas av media:

https://www.youtube.com/watch?v=HOB4J8xl4BQ
https://www.youtube.com/watch?v=kBGuMeC7qnQ
https://www.youtube.com/watch?v=tb1Jzj23X8o

Ett genomgående tema är att motivet inte varit enkonomiskt. Västvärldens alla Jerzy Sarneckis får svårt att hänvisa till socioekonomiska faktorer som drivande faktor bakom dessa övergrepp. Sexuell dominans med inslag av sadism präglar nyårsnattens händelser. Det finns flera faktorer som kan förklara gärningsmännens beteende.

Taharrush
Sexuella övergrepp i det offentliga har en speciell benämning på arabiska, Taharrush gamea, taharrush eller el-taḥarrush el-ginsy. Taharrush ses som en lek, som går till så att ett antal män överfaller en kvinna och föser henne mot en lämplig plats för övergrepp. En inre cirkel av män bildas som tävlar om att förgripa sig på kvinnan, medan en yttre cirkel distraherar eller bekämpar utomstående som försöker komma till undsättning. Sedan åtminstone 2005 har det varit ett känt begrepp som kvinnorättsrörelsen i Egypten använt sig av för att beskriva dylika övergrepp. Trots detta dröjde det till attackerna på nyårsafton innan man i västvärlden talade om Taharrush. Kopplingen till islam är oklar – Taharrush verkar framför allt vara ett kulturellt fenomen. Experter på Mellanöstern och arabisk kultur har uppenbarligen inte problematiserat detta vidriga beteende och låtit det väga in i den allmänna opinionen gällande invandring från MENA.


Taharrush i Egypten 2013

Biologiska skillnader
Förutom kulturella skillnader finns biologiska sådana mellan Europa och MENA. Kollektivism är en viktig komponent när migranterna ”leker” Tarrush med vita kvinnor. ”Jag mot min bror, jag och min bror mot min kusin, jag mot min kusin mot främlingen” är ett arabiskt talesätt som bland annat professor Kevid MacDonald använt sig av för att peka på MENA-kollektivismen. Rätt och fel skiljer sig åt ifall det gäller en medlem av gruppen och en utomstående. I Europa förekommer detta tänkade i mycket få fall. Det är inte mer accepterat att skada en annan person för att denna är av annan nationalitet än den egna enligt gängse moralisk uppfattning i vår del av världen. Ett exempel är dock kriminella MC-klubbar. För de initierade medlemmarna gäller ”vi och dem”, lojalitet till klubben går före egna moraliska funderingar. Detta är i princip hur man resonerar i MENA-området på grund av en lång historia av selektion av entocentrism. Detta är en delförklaring till varför Taharrush uppstod just i MENA och varför de praktiserar detta mot våra kvinnor, medan vi inte praktiserar liknande övergrepp varken mot våra egna eller främmande kvinnor.

Ockupationen
Varken skillnader i tro, kultur eller biologi kan dock helt förklara det vi såg hända under nyårsnatten. Detta ingår i ett större mönster av händelser som pågått under många år. Media och det regimlojala etablissemanget har försök avskriva, dölja och bortförklara främmande mäns sexuella våld mot vita kvinnor under lång tid.

Mauricio Rojas kommenterade BRÅs rapport ”Brott bland svenskar och invandrare” (2005) bland annat så här: ”Invandrarnas generella överrepresentation när det gäller registrerad brottslighet ligger på lite över hundra procent. Denna överrepresentation gäller praktiskt taget alla typer av brott, men den växer avsevärt, till 300 eller 400 procent, när det gäller grövre brott, exempelvis mord, dråp, misshandel mot obekanta och våldtäkt.”[1]

Jag anser att de människor jag umgås med utanför den nationella rörelsen är någorlunda representativa för den svenska befolkningen. Jag kan konstatera två faktum. För det första är man generellt medveten om detta, då ofta formulerat som att invandrare (läs: rasfrämlingar) mer troligt kan utsätta en för brott av den typ som Rojas speciellt påpekar. För det andra vet man att det inte är socialt accepterat att prata för öppet om detta.

Våld, och speciellt då våldtäkter riktade mot en annan grupp, är ett så kallat ockupantbeteende. Artikeln ”Våldtäkt i krig” på wikipedia beskriver det så här: ”Under krig och konflikter är våldtäkt ett vanligt vapen som en del av krigföringen, genom att våldtäkter är satta i system för att utöva terror, förödmjuka, förnedra, visa sin makt och tvinga till underkastelse.”[2]

Vi befinner oss definitivt i en konflikt. Det som pågår är en invasion.[3] Den invaderande styrkan kan skifta i olika rasliga, kulturella och religiösa konstellationer beroende på tid och plats. Det som definierar dem är den gemensamma fienden, den vita ursprungsbefolkningen. Kvinnorna som utsätts blir förödmjukade och förnedrade, och männen likaså eftersom det på en fundamental nivå är männens uppgift att skydda sina kvinnor. På sikt kan vi se en ödesdiger utveckling. För män, om de inte agerar, innebär det en långtgående demoralisering och isolering, en sorts terror som får männen att överge sina kvinnor och låsa in sig. Kvinnorna kan tvingas ty sig till främlingarna som erövrat gatan. Dessa två möjliga utvecklingar tillsammans gör att framtiden för vårt folk blir mycket osäker. Ur ockupanternas synvinkel är det ett lyckat utfall av ockupantbeteendet då de får fri tillång till kvinnor och fienden på sikt biologiskt förgörs.

En fientlig elit

Bild i tidningen Süddeutsche Zeitung - tidningen tvingades be om ursäkt för rasism och sexism efter publiceringen

Bild i tidningen Süddeutsche Zeitung – tidningen tvingades be om ursäkt för rasism och sexism efter publiceringen

Lögner och förräderi mot den egna befolkningen följde övergreppen i Köln. Att länder i den så kallade västvärlden styrs av emot sin befolkning fientliga eliter är något Nordfront liksom annan oberoende media ständigt belyser. Detta fick vissa bisarra effekter efter att migranterna löpt amok på nyårsnatten.

Kölns borgmästare Henriette Reker föreslog en uppförandekod för kvinnor som vill undvika sexuella övergrepp. Hennes tips att befinna sig en armslängds avstånd från främligar väckte avsky och sågs som ett sätt att håna och skuldbelägga brottsoffren. På Twitter tendade hashtaggen #einearmlänge där folk markerade sin vrede mot Reker och det verklighetsfrämmande förslaget. Reker vägrade att koppla nyårsnattens övergrepp till migranterna, trots överväldigande bevis för denna koppling.

Tysklands inrikesminister Ralf Jaeger uttrycke sin oro på ett för medlemmar av en fientlig elit typiskt sätt. ”Det som händer på högerorienterade plattformar och i chatrum är minst lika förskräckligt som övergreppen mot kvinnorna. Det förgiftar vårt samhällsklimat.”[4] Att faktiskt sexuellt våld jämställs med ord skrivna på internetforum är främmande för balanserade personer. Jaegers hat mot sitt eget folk, vilket är den enda kraft som kan tänkas motivera denne man, kombinerat med hans maktposition skapar en ytterst besvärlig situation.

En demonstration av Patriotic Europeans Against the Islamisation of the West (PEGIDA) hölls 7 januari i Köln. Syftet var att demonstrera mot migranteras övergrepp och Angela Merkels vanstyre. Många intressanta budskap syntes på skyltar i folkmassan. Breitbart har exklusiva bilder här. Till skillnad mot nyårsnatten då 143 poliser fanns på plats, var cirka 2000 poliser närvarande. Statens resurser räcker uppenbarligen till för repression mot regimkritiska medborgare.

Tecken på motstånd
2016-01-09T154708Z_1_LYNXNPEC080D9_RTROPTP_4_GERMANY-ASSAULTS-e1452629405671

Tysklands politiska klimat har i modern tid präglats av kräftgång för den nationella oppositionen. Med lagar som på många sätt är hårdare än Sveriges gällande yttrandefrihet och politisk organisering och en befolkning som programmerats till självhat av den kontinuerliga så kallade avnazifieringen, har den parlamentariska vägen tyckts svårframkomlig. Utomparlamentariskt ser det ljusare ut. En grupp kallad ”Einer für alle, alle für einen… Düsseldorf passt auf.” [5] har bildats för att skapa säkerhet i det offentliga rummet i Düsseldorf. Den har i nuläget 13 827 medlemmar. Det rapporteras även om att migranter har angripits av infödda tyskar i Köln vilket har kopplats till de sexuella övergreppen under nyårsnatten.[6] Tyskarna är uppenbarligen inte helt demoraliserade. Tragiska storskaliga övergrepp som de i Köln och andra Europeiska städer får ett annat genomslag än de spridda våldtäkter, hot och rån som förekommer som ett resultat av mångkulturen. Förhoppningsvis kan dessa händelser, som verkar vara för stora för att helt ignoreras av etablerad media, väcka Europas folk.


  • Publicerad:
    2016-01-15 11:50