SVERIGE. Antalet personer som lider av könsdysfori och som därmed önskar göra ”könskorrigering” ökar markant, vilket får till följd att de måste stå i vårdkö. De så kallade transpersonerna är en grupp som har mer psykiska besvär än andra.

Av en ännu okänd anledning ökar antalet personer som lider av könsdyfori. Både i Sverige och övriga Europa syns en markant ökning av personer som önskar göra ”könskorrigering”. De kvinnor och män som lider av den allvarliga psykiska åkomman könsdysfori får för sig att de blivit födda i ”fel kropp” och ser ingen annan lösning än att på medicinsk väg försöka ”byta” kön.

— Det här har varit en ganska liten del av psykiatrin. Det har varit så få patienter att man har klarat av att omhänderta dem inom de resurser som finns. Men det är ju inte det längre och då behöver man titta på att tillsätta mer riktade resurser till könsdysforivården, säger Jenny Wennersten, kurator på Uppsala Akademiska sjukhus.

Med det ökade trycket av patienter ökar också köerna till de sju mottagningar i Sverige som är specialicerade på könsdyforivård och väntetiderna kan vara allt mellan två till fjorton månader. Wennersten menar att det hela handlar om liv och död då en stor andel av de så kallade transpersonerna som lider av vanföreställningar gällande könstillhörighet mår så pass psykiskt dåligt att många av dem överväger att avsluta sina liv i förtid.

— De allra flesta av de här patienterna har det ju jättejobbigt. De har tänkt klart på hemmaplan när de söker sig till oss och man kan ha väntat i sitt hemlandsting också innan de kommer till oss. Det blir väldigt lång väntan, säger kurator Wennersten.

”Louise” är en av dessa könsdysforiska personer som övervägde att ta sitt eget liv, detta på grund av att ”hon” inte identifierade sig med sin egen kropp. Under väntetiden innan utredning började ”Louise” att självmedicinera i ett desperat försök av dämpa sina psykiska besvär. ”Hon” menar att eftersom så kallade transpersoner har mer psykiska besvär än andra så borde de prioriteras inom psykvården och slippa stå i långa köer som andra patienter.

— Jag började ta hormoner ganska omgående när jag var klar med min psykologiska process. Då var min dysfori så pass stark att jag inte klarade av den, säger patienten.

På Astrid Lindgrens sjukhus tar man emot barn som ännu inte uppnått laglig ålder för att på juridisk eller medicinsk väg få genomgå så kallad könskorrigering. Trots att detta rör sig om minderåriga barn väljer man här att starta utredningar gällande könsdysfori och erbjuder olika former av ”hjälp” i väntan på att så kallad könskorrigering ska kunna utföras.

Källa:
Långa köer för att korrigera kön

  • Publicerad:
    2016-08-01 09:35