INRIKES. Tio globalistorganisationer ställer krav på den framtida migrationspolitiken i ett brev publicerat på Svenska kyrkans hemsida.
I ett brev, som publicerats på Svenska kyrkans hemsida, uppmanar tio organisationer ”Den parlamentariska kommittén om en framtida migrationspolitik” att föreslå lagändringar som ska underlätta för asylsökande att få permanent uppehållstillstånd (PUT). Ändringarna ska även förenkla ”familjeåterförening” och ge utvisningsdömda uppehållstillstånd i fall där ”verkställighetshinder” föreligger.
Organisationerna, vars representanter har undertecknat brevet, är Amnesty International Sverige, Asylrättscentrum, Caritas Sverige, Civil Rights Defenders, Flyktinggruppernas riksråd, Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset samt UNICEF Sverige.
Inledningsvis konstateras i brevet att förd migrationspolitik i Sverige har saknat konsekvensanalys samt att det nu krävs en ”konsekvensanalys utifrån evidensbaserad kunskap” som kan ge positiva effekter för såväl ”enskilda” som för ”hela samhället”. Vidare konstateras att brevskrivarna (eller organisationerna de representerar) är mycket väl bevandrade på området samt att flera av dem besitter en ”djup juridisk expertis”.
Familjeåterförening
Brevskrivarna framför kravet att migranter med ”flyktingstatus” och sådana med ”alternativ skyddsstatus” ska ges samma rätt till familjeåterförening, eftersom det för båda grupperna gäller att de inte kan återvända till sina hemländer för att där leva med sin familj.
Vidare framförs kravet att ”familjeåterförening” inte bara ska omfatta kärnfamiljer utan även ska gälla olika konstellationer med ”särskilda beroendeförhållanden”. Den ska gälla även för ”nyetablerade anknytningar”. Det innebär att krav på sammanboende i hemlandet innan flytt måste tas bort, med hänvisning till att ”hbtq-personer” kan ha tvingats sammanleva i hemlighet i hemlandet.
Försörjningskravet för familjeåterförening måste avskaffas, menar man, och hänvisar till praxis från såväl EU-domstolen som från Europadomstolen. Man pekar även på att försörjningskrav gör det omöjligt för stora familjer att komma hit. Här åberopas såväl kostnaden för att försörja alla familjemedlemmar som kostnaden för en tillräckligt stor bostad. Dessa kostnader bör alltså svenska folket stå för genom skatt.
När det gäller ställande av försörjningskrav i allmänhet, alltså inte bara i fall av ”familjeåterförening”, menar man att fler än nu helt måste helt undantas från dem, såsom till exempel personer i tortyr-och traumabehandling, personer med PTSD och pensionärer.
TUT versus PUT
Nästa stora ämne i brevet är villkoren för TUT (tillfälligt uppehållstillstånd) respektive PUT (permanent uppehållstillstånd). Här hävdas att PUT, främst av humanitära skäl, generellt är, eller måste börja ses som, att föredra framför TUT. Vidare framförs att om TUT tilldelas till en grupp måste barn, sjuka, äldre andra utsatta grupper ges undantag och istället erhålla PUT.
Om tidsbegränsat uppehållstillstånd måste ges, bör tidslängden för tillståndet vara uppehållstillståndet vara lika lång för personer med ”flyktingstatusförklaring” som för personer med ”alternativ skyddsstatusförklaring”, menar man vidare.
Eftersom skyddsbehovet har visat sig nästan aldrig försvinna på så korta perioder som 13-24 månader måste tidslängen för TUT generellt förlängas, kräver man.
Om TUT ändå föreslås som huvudregel, resonerar man, måste vid en förlängningsansökan – om skyddsbehovet kvarstår – tilldelat TUT omvandlas till ett PUT.
Praktiska verkställighetshinder för utvisning
Här framförs åsikten att i fall, där verkställighetsförhinder för utvisning föreligger, bör (oavsett vad som orsakar verkställighetsförhindret) uppehållstillstånd tilldelas. Man hänvisar här till den ”limbosituation” som ofta uppstår när migranten ”varken kan etablera sig i Sverige, flytta tillbaka till hemlandet eller till tredje land”.
Man hänvisar även till att ”kraven, som myndigheterna ställer på den enskilda personens medverkan för att undanröja verkställighetshinder, kan vara både otydliga och svåruppfyllda”.
Man konstaterar vidare att ”genom att öka möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd för personer, som inte kan återvända på grund av praktiska verkställighetshinder, motverkas utsatthet och utanförskap”.
I brevet nämns ingenting om asylsökande, som kommer till Sverige från säkert land. Information saknas även om migranter, som vid ankomst till Sverige upptäcker att de förlorat sina ID-handlingar. Svenskars behov av skydd mot våldshandlingar begångna av migranter berörs inte heller, lika lite som det pågående folkutbytet eller de globala krafter som verkar för detta.
Källa:
Krav på den framtida migrationspolitiken
Hoppa till huvudinnehåll
