KOMMENTAR • Om SD får politiskt inflytande, kommer väljarna att inse deras bristande förmåga eller kommer ”taktikröstandet” att fortsätta för evigt?

Valet 2022 är avgjort. Sverige går mot ett maktskifte där den så kallade oppositionen med Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ser ut att vara de partier som gemensamt kommer bestämma hur nästa regering ser ut.

Sedan Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen 2010 har det uppstått ett fenomen inom den ”nationella rörelsen”, där tiotusentals – om inte hundratusentals, väljare ”taktikröstar” på SD istället för att välja radikalare alternativ.

Det är ett stort problem som exempelvis Nordiska motståndsrörelsen fick erfara under valet 2018, så även i detta val. Folk som lovordar organisationen och dess visioner, men som ändå röstar på SD. Trots att partiet önskar ”öppen svenskhet”, sionism, medlemskap i både EU och Nato, homolobbyism, förbud av oliktänkande partier och organisationer och så vidare.

Jag hoppas att ni som ”taktikröstade” blir nöjda med den nya politiken.

Olika utfall

I skrivande stund finns det, vad avser Sverigedemokraternas roll, endast tre alternativ till regeringsbildning. Jag kommer att rangordna dem från ”minst inflytande” till ”mest inflytande”:

1. Det bildas en regering som inte får stöd av SD. Exempelvis ett samarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.
2. Det bildas en regering som får stöd av, men inte innehåller SD. Exempelvis ett samarbete mellan Moderaterna och Kristdemokraterna.
3. Det bildas en regering som innehåller Sverigedemokraterna, tillsammans med exempelvis de två sistnämnda.

Min personliga hypotes är att en stor del av Sverigedemokraternas väljare kommer att fortsätta med sitt ”taktikröstande” oavsett utfall.

Vid scenario 1 kommer SD att fortsätta inneha sin position som oppositionsparti. Väljarna kommer ännu en gång att förargas över att partiet utestängs från maktpositioner, då de andra partierna sluter blocköverskridande allianser endast i syfte att utesluta SD. I vredesmod kommer väljarna än en gång att rösta på SD vid nästa val, i hopp om att ”den här gången kanske det sker förändring”.

Vid scenario 2 kommer väljarna att bli något nöjdare, men när den moderat-ledda regeringen inte kan visa upp resultat kommer SD-väljarna att skylla på att det är för att SD inte sitter i regeringen och att partiet inte har tillräckligt med inflytande. ”Om bara SD får en plats i regeringen så kommer allt att lösa sig”, resonerar väljarna. Även i detta scenario röstar de SD vid nästa val.

Vid scenario 3 sitter alltså SD i regering. Väljarna tänker nu glatt att ”Sverige är räddat”. Men efter 4 år kommer SD inte ha stoppat invandringen, bara bromsat den till EU-nivåer. Man kommer inte ha genomfört någon nämnvärd återvandring, bara av vissa kriminella som ännu inte har medborgarskap i landet. Eftersom man inte vill genomföra återvandring kommer man inte heller att ha bekämpat gängkriminaliteten. EU, Nato och homolobbyn kommer fortsatt att ha en stor påverkan på vårt folk.

Trots att SD varken vill eller kan utgöra den räddning för Sverige som partiets väljare hoppas på, så tror jag ändå att en stor del av väljarna kommer att stanna vid partiet. Efter så många år av ”taktikröstande” kommer de att fortsätta mantrat ”SD är Sveriges enda räddning”.

Med det sagt är det också i det här läget, när SD har visat sitt sanna ansikte, som delar av väljargruppen kan komma att vända sig mot bättre alternativ. Det återkommer jag till i slutet av artikeln.

"Jag kommer att rösta på S(D) för evigt"

”Taktikröstandet” på SD är samma fenomen som att gamla socialdemokrater fortsätter att rösta på S, oavsett hur mycket partiets politik förstör landet och skadar vårt folk.

Det som förenar de sverigedemokratiska och de socialdemokratiska väljarna i det här är att båda partierna lever på sitt gamla rykte. Gamla socialdemokrater fortsätter att rösta på S för att de associerar partiet med det gamla folkhemmet – tiden då S förde en ganska sund politik.

SD-väljarna fortsätter att rösta på SD för att de tror att partiet är radikalare än vad det är. För att de innerst inne tror att SD vill ha återvandring, att de bryr sig om de etniska svenskarna, att de vill krossa homolobbyn, med mera.

Både gamla socialdemokrater och inbitna sverigedemokrater önskedrömmer om en nationalsocialistisk politik.

Rollen som "underdog"

Det som däremot kan få inbitna sverigedemokrater att överge partiet är just att de ser Sverigedemokraternas oförmåga att lösa landets problem om de sätter sig i en regeringsställning.

I ett sånt läge förlorar partiet sin profil som ”underdog” och opposition. När det visar sig att den opposition som väljarna hade hoppats på inte kan leverera resultat kan en ny form av opposition ta plats, en radikalare sådan.