LÖGNMEDIA Svenska mediebranschen tvingas till omfattande nedskärningar på grund av ökande kostnader och en krympande annonsmarknad. Företag som Viaplay och TV4 drabbas hårt, med uppskjutna premiärer och minskad personalstyrka som följd.

Svensk etablissemangsmedia står inför en svår ekonomisk kris, där nyhetsbolag och mediehus tvingas till omställningsförhandlingar på grund av sparkrav på hundratals miljoner kronor. I november aviserade Viaplay att de skjuter upp nästan alla premiärer, inklusive den ”efterlängtade” Ronja Rövardotter-serien på grund av ekonomiska svårigheter. Under andra kvartalet rapporterade företaget en förlust på omkring 750 miljarder kronor och att man därav planerar att minska sin personal med en upp till en fjärdedel.

TV4 är ett annat exempel på medieföretag som kämpar. De planerar nedskärningar som påverkar populära program som Let’s Dance och Talang. Cmore, ett systerföretag, har lagts ner och dess innehåll flyttats till Viaplay.

— TV4 har ju de senaste tio åren varit väldigt lönsamt, men också befunnit sig på en marknad där alla runtomkring haft stora problem med Youtube, Netflix och sedan med HBO och Tiktok. TV4 har alltid lyckats stå starkt och då har man blundat för omvärldens förändringar, men nu slår de till , säger medieanalytikern Olle Lidbom.

Bonnier klarar sig bäst

Bakom mediehusens svårigheter menar Svenska Yle att det ligger högre kostnader och en krympande annonsmarknad som fick sin början redan i fjol. Man kallar 2022 ett ”dopat” år efter pandemin och menar att branschen visade tillfällig förbättring, men 2023 har medfört fler ekonomiska utmaningar och minskade annonsintäkter.

Den ekonomiska nedgången påverkar inte bara underhållning utan även nyhetsbevakningen. Företag som Sveriges Radio, Sveriges Television, Expressen och TT är bland de drabbade, medan judiska Bonnier News och dess dotterbolag, som Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet, verkar påverkas i mindre grad. Public service-bolagen som inte är beroende av annonsintäkter, står i sin tur inför utmaningar med hyror och löner.

Klas Backholm, universitetslektor vid Åbo Akademi, betonar att nedskärningarna ”hotar journalistisk mångfald och kvalitet”.