INRIKES. Den svenska beredskapen har monterats ned under hela 90-talet. Den förra moderata försvarsministern Anders Björck är bitter över besluten om nedläggning. Beslut som han själv varit med om att ta.

Schweiziskt fältsjukhus Foto: Sandstein (Public Domain)

Sveriges krisberedskap har avskaffats och det hela började tidigt på 90-talet. 1992, 1996 och 2000 tog riksdagen försvarsbeslut som successivt monterade ner totalförsvaret. Såväl det militära som det civila försvaret rustades ner. 93 procent av arméns förband avskaffades tillsammans med de tillhörande 35 fältsjukhusen.

Innan nedrustningen startade hade Sverige världens modernaste krigssjukvård bestående av bland annat 50 sjukhus: 35 fältsjukhus i armén och 15 marina stridssjukhus. Denna enorma kapacitet togs bara bort, tillsammans med 630 helt nya och perfekt fungerande respiratorer.

Ett stort antal skolor hade extra utrustade skolsalar, dessa kunde ställas om till vårdavdelningar för så många som 125 000 patienter med utrustning från befintliga förråd. Dessa salar och förråd är idag tömda på sin utrustning och används antingen för andra syften eller inte alls.

— Vi hade bunkrar under jord i hela landet och stora lager av mat, bränsle, skyddsutrustning och allt som bidrog till att vi var självförsörjande. Lägg till fungerande skyddsrum och under min tid byggde vi fortfarande ut skyddsrummen, berättar Anders Björck (M), försvarsminister 1991-94 till Expressen.

— Alla trodde att krigen var slut när öst hade fallit. Så påbörjades en nedrustning där jobbskatteavdrag blev viktigare än att hålla beredskapslager, kommenterar han vidare. Vi var naiva och historielösa och ingen har tvingat oss till detta utan det var något vi hittade på själva, fortsätter han.

Den pensionerade professorn i katastrofmedicin vid Linköpings universitet, Sten Lennquist, är även han kritisk till nedläggningen. Till Dagens Nyheter säger han:

— Fältsjukhusen var en fantastisk resurs. Man investerade miljarder i dem. Men allt det slängde man på soptippen eller skänkte bort till andra länder – inget sparades.

Anders Björck betonar i intervjun för Expressen att nedmonterandet av Sveriges totalförsvar måste beivras:

— Jag vill ha straff för alla som var så banalt okunniga att de monterade ner totalförsvaret.

— Straffet ska vara att de gång på gång ska få läsa upp sina korkade uttalanden. Jag har samlat många av dessa citat, de finns arkiverade hos Riksarkivet.

Problemet för Björck är att nedläggningsprocessen startade under hans tid som ansvarig minister: Han var försvarsminister 1991-94 och 1992 togs riksdagens stora försvarsbeslut. Björck är således medskyldig till nedmonteringen av det militära och civila försvaret och även om han på sedvanligt politikermanér vill lägga skulden på andra, visar han kanske ändå vissa tecken på att vara ångerfull idag:

— Jag kände sorg när ett väl uppbyggt försvar bröts ner. På min tid hade försvaret 2,44 procent av BNP i dag är försvarskostnaderna 0,9 procent av BNP.

Så här besvarar den förre försvarsministern frågan om hur han ser på Sveriges beredskap inför den nuvarande coronakrisen:

— Jag blir både arg och ledsen. Vi kan inte skydda vår egen befolkning och vi kan inte skylla på någon eftersom beslutet att rusta ner är vårt eget, vi har inte tvingats att rusta ner. Vi har med andra ord skjutit oss själva i foten. Det blir jag ledsen för. Jag känner ett inre raseri över att flera generationers arbete av miljoner svenskar som byggde upp försvaret har raserats. Det är ett hån mot dem. Men en sak är säker: framtidens historieskrivare kommer att ha roligt, och sitta förundrande och fråga hur gick det till?


  • Publicerad:
    2020-04-22 20:00