Dagens datum 29 mars Denna dag 1899 föddes Lavrentij Berija, en kommunistisk massmördare som länge var NKVD:s chef.

Den 29 mars 1899 föddes Lavrentij Berija. Flera källor menar att Berija var av judisk härkomst och han ska ha behärskat jiddisch. Idag hävdas dock oftast att han var av georgiskt ursprung.

Berija föddes och växte upp i Ryssland och gick med Bolsjevikerna i mars 1917. 1919 började han arbeta för säkerhetstjänsten i den azerbajdzjanska republiken. 1920 eller 1921 gick han med i Tjekan, den sovjetiska hemliga polisen, inom vilken han snabbt avancerade i rank.

1924 ledde han kampen mot ett nationalistiskt uppror i Georgien, vilket slutade med att 10 000 personer avrättades – något som resulterade i att han belönades med medalj och tog ytterligare ett steg uppåt på karriärstegen. 1926 blev Berija chef för den organisation som kom att ta över Tjekans uppgifter i Georgien. Under den här tiden kom Berija i kontakt med Josef Stalin som han allierade sig med. På sikt skulle Berija komma att bli en av Stalins mest betrodda underordnade.

NKVD:s symbol.

Berija klättrade över tid allt högre inom kommunistpartiet och blev 1934 invald i partiets centralkommitté. 1938 kallade Stalin Berija till Moskva och gjorde honom till biträdande chef för NKVD, Sovjets ökända säkerhetstjänst som opererade mellan 1934 och 1946 och var en föregångare till KGB.

1936 till 1938 genomförde NKVD den Stora utrensningen där stora mängder människor inom partiet och Röda arméns ledning samt många bönder fängslades och avrättades. Utrensningarna skadade ekonomin och armén och Stalin blev därför tvungen att stoppa dem och i november 1938 tog Berija över som chef för NKVD då den förra chefen avsattes. Arresteringarna och avrättningarna kom dock att fortsätta även under Berijas ledning, speciellt då kriget närmade sig.

1939 blev Berija kandidatmedlem av Politbyrån (1946 blev han fullvärdig medlem) och han var nu en av de högsta ledarna i Sovjetregimen.

1940, efter att Sovjet invaderat Polen, rekommenderade Berija i ett brev till Stalin att polska officerare som hölls i fångenskap skulle klassas som fiender till Sovjet och avrättas. Detta ledde till Katynmassakern där uppskattningsvis 22 000 personer avrättades av NKVD, ett dåd som Sovjet kom att skylla på Tyskland men som det numera är allmänt känt att det var Sovjet som genomförde.

Under kriget mot Tyskland kom Berija att använda personer som satt fängslade i NKVD:s fångläger som arbetskraft inom krigsindustrin. 1944 var Berija ansvarig för att straffa och deportera folkgrupper som ansågs ha samarbetat med de tyska invasionsstyrkorna när dessa befriade delar av Sovjet. I slutet av 1944 blev Berija även ansvarig för Sovjets kärnvapenprojekt och spionerade framgångsrikt på det amerikanska atombombsprojektet.

Efter kriget handplockade Berija många judar som ledare för nya kommunistregimer i Östeuropa. Berija beordrade också att tjeckiska vapen skulle säljas till Israel. Det uppstod dock en antisemitisk våg i Sovjet som höll på att ställa till det för Berija, men Stalin dog lägligt och Berija lyckades avstyra den. En annan i Sovjet högt uppsatt person har i sina memoarer hävdat att Berija erkänt att han förgiftade Stalin.

Under tiden efter Stalins död var Berija en av de absolut mäktigaste personerna i Sovjet och han ska ha försökt göra Sovjet mer tolerant till icke-ryska minoriteter. Den 26 juni 1953 greps Berija på order av Nikita Chrusjtjov som slutligen lyckats övertyga tillräckligt många andra ledande personer inom Sovjetregimen om att Berija var ett hot mot Sovjet då man misstänkte att han var beredd att vika sig för USA.

Berija dömdes till döden för förräderi, terrorism och kontrarevolutionär verksamhet, trots att han på sina bara knän bönade och bad om nåd. Domen verkställdes den 23 december 1953.

Förutom att vara en kommunistisk massmördare var Berija även en pervers sadist som gillade att slå, tortera, våldta och mörda kvinnor. Wikipedia skriver:

Berija var i den samtida kommunistiska eliten och bland utländsk ambassadpersonal ökänd för sina seхuella övergrepp mot unga kvinnor, men verkligheten var mycket värre och omfattade inte bara organiserade våldtäkter av tonårsflickor utan även seriemord på de som gjorde fysiskt motstånd. Arrestering och avrättning var straffet för de flickor som överlevde våldtäkterna men vägrade att fortsättningsvis frivilligt ställa sig till Berijas seхuella förfogande.

Skräckhistorierna bevisas av att man hittat ben tillhörande Berijas offer nedgrävda på hans bakgård, i hans källare och gömda i väggarna i hans gamla hem.